30 november 2012

Ha det så kul!

Hej då älskade unge. (I röd keps för er som inte vet.) Ha en underbar resa. Var rädda om varandra. Jag kommer sakna dig varenda dag. Ser fram emot maj på många sätt men främst för att det då är dags för dig att komma hem igen. Det ska bli så kul att få höra om allt roligt ni har varit med om. Puss!

29 november 2012

Packad och klar

Ryggan är packad och sonen börjar bli redo för avfärd. Imorgon är det dags. Då blir det ett tårfyllt farväl vid tåget. I alla fall för min del. För sonen är det nog mest pirrigt och roligt. Lite nervöst kanske.

Tre små troll kommer också sakna honom. Eftersom han har jobbat skift har han varit hemma en hel del när vi andra har jobbat och de har inte behövt vara ensamma mycket alls. Den senaste månaden har han varit hemma på heltid och det har uppskattats mycket såklart. Det lär bli tomt här hemma. Men ett halvår går väl ganska fort va?

28 november 2012

Tar regnet aldrig slut?

Nu känns det rätt hopplöst med regnandet. Det slutar ju aldrig. Bestämde mig för att trotsa vädret och åka med hundarna till skogen. Till och med 2,5an i Petersburg som ju faktistk brukar vara i bra skick, var ganska plaskig och geggig. Men vi kryssade mellan vattenpölarna och också mellan de olika spåren.

De nybadade pudlarna är ett minne blott. Nyduschade kanske man kan kalla dem men underredsspolningen verkar inte ha skett med rent vatten.

Tur att man har lite rallylydnad i ridhus att se fram emot ikväll.

27 november 2012

Till slut

Efter sex veckors väntan är den här. Den nya telefonen. Kul men ändå inga överraskningar. Känns mest gammal och van. Lite större i formatet, lite lättare, ganska mycket snabbare, förhoppningsvis lite bättre kamera. Siri som inte förstår min svengelska icke att förglömma:). En väldigt mycket "vanlig" iPhone, alltså. Samma programvara, samma appar, samma bakgrundsbild, samma nästan allt. Ja, jag kommer nog älska den här lika mycket som jag har älskat min gamla, men det hade förstås varit roligt om det hade varit någon lite mera wow-förändring.

26 november 2012

Kul träning

Ridhusträningen idag var riktigt bra. Vi byggde en bana med långa avstånd mellan hindren. Banan i sig var egentligen inte speciellt svår men de långa avstånden gjorde att den kändes lite lurig. Det fanns liksom flera alternativ att skicka hunden på. Båda mina tjejer var jätteduktiga och jag kände mig härligt nöjd när jag åkte från träningen.

Vill att dagarna ska gå sakta den här veckan. Bara fyra dagar kvar nu tills sonen drar iväg. Ångest...

25 november 2012

Fixade pudlar

Båda pudlarna badade och klippta samma helg. Det hör inte till vanligheten. Önskar det skedde lite oftare för det är rätt härligt att ha dem fina och fräscha. Dock varar det inte så länge i det här vädret. Nu kunde man önska lite kyla så det blir torrt och rent ute.

Damklubbsdags

Igår, lördag, var det dags för Damklubben att träffas igen. Den här gången började vi med att köra gocart. Jag är sämre än sämst på det och kom förstås sist. Eller i resultatlistan gjorde jag visst inte det för stackars AK fastnade i en kurva på slutet så jag kunde köra om, men tittade man på varvtiderna så var jag definitivt SIST. Men jag är lika glad för det. Vi hade kul.

Efter det blev det ett kort stopp på McDonalds för damkalas.

Kvällen fortsatte hemma hos en av våra medlemmar med sminkparty och mera mat, fika, godis, snacks, dricka en ocn massa prat och skratt. Det blev som vanligt en trevlig dag/kväll.

23 november 2012

Ledig fredag

Fredag och ledig. Soligt, vindstilla väder. Ljuvlig skogspromenad med hundar som inte stack iväg på vilt. En riktigt skön dag helt enkelt. Har dessutom badat och klippt Theo. Och det var verkligen något som behövdes. Bara den andra lilla pudeluttan kvar. Bilen har också blivit tvättad, och dammsugen. Inte av mig dock, utan på Ingelsta Bilvårdscenter. Det behövdes också. Nu glänser den så fint.

Slöar lite efter promenaden.

22 november 2012

På tåget igen

Nu vill jag bara hem, hem, hem!!! Men det är många timmar kvar.

21 november 2012

Ånge(st)

Gick upp tidigt imorse igen. En här gången för att ta tåget till Ånge. Så skönt att åka tåg istället för att köra bil. Dessutom funkade allt klockrent. Två byten. Inga förseningar. Vid bytet i Stockholm passade jag på att köpa en Chailatte. Mmm, vad gott. Börjar känna sug efter det nu när det är kallare ute. Det är så gott med något värmande.

Utsikten från tåget var vacker emellanåt. Svergie har en fin natur även om den inte visar sig från sin bästa sida just nu. Det har inte regnat på hela dagen i alla fall. Det får man räkna på plussidan.

Även om resan gick bra och kunderna är hur gulliga som helst och mötet gick toppen så kan man inte annat än att få ångest när man kommer in på hotellrummet. Det är så oerhört trist. Inte ens det trådlösa nätverket funkar och kanalerna på tv:n är obefintliga. Tur man har med både dator, ipad och iphone att ägna sig åt.

Gick en promenad i mörkret. Saknade mina hundar förstås. Fick nöja mig med en drake:). Kollade in bloggen från förra året och konstaterade att jag var i Ånge exakt samma datum då, den 21-22 november. Konstigt att det kan bli så.

När man inte har något speciellt för sig kan man ju alltid ägna sig åt sådant man inte riktigt hinner med hemma så nu har jag både färgat utväxten i håret och lagt en ansiktsmask. Hade faktiskt tänkt gå och klippa mig också, för det skulle jag verkligen behöva, men det visade sig att det kostade 450:- och då blev jag lite snål. Hemma klipper jag mig för 250:- så då får det helt enkelt vänta. Synd.

Man kan också uppdatera sig på lite skvaller. Det tillhör heller inte min vardag.

Med gråten i halsen

Allt som oftast numera vaknar jag med en klump i magen och gråten i halsen. Det är ganska fånigt antagligen men jag kan inte rå för det. Ibland svämmar tårarna över också. Typ nu när jag sitter på ett tåg till Ånge och har tråkigt. Anledningen är att den sista november kommer närmare och närmare. Fredag nästa vecka. Det går alldeles för fort. Samtidigt med sorgsenheten är jag också oerhört glad. Och även lite avundsjuk.

Sonen åker då till Nya Zeeland och ska vara borta ungefär ett halvår är det tänkt. Jag kommer sakna honom så det gör ont men jag gläds åt det äventyr han ska iväg på. Det är bara så långt bort. Jag vill ha honom i närheten så jag vet att han har det bra. Tur att det finns en massa bra teknik numera. Jag hoppas han tar sig tid att skypa med sin mamma då och då. En reseblogg står också på min önskelista men det kan jag nog bara drömma om. Det är dock några av hans kompisar som också vill se den där bloggen så kanske, kanske kan de påverka honom mer än jag.

20 november 2012

Tisdagspromenader

Var hemma på lunchen och gick ut med småtrollen. Det är skönt att komma ut en sväng. Synd bara att det tar så mycket tid att åka fram och tillbaka. Det är lite struligt den här veckan för en av mina hundvakter är bokad på annat och själv var jag ju i Hultsfred igår och ska till Ånge onsdag och torsdag. Tur att sonen är hemma än så länge.

Efter jobbet var Theo på ultraljudsbehandling. Han hade inte speciellt ont någonstans men det har börjat knastra i lederna på honom. Jag har tänkt på det när jag lyfter honom och Ywonne märkte det också. Hon säger att det beror på att han är "torr" i lederna. Det blir att tillsätta glucosamin i maten. Han verkar, som sagt, i alla fall inte ha ont av det.

Sedan var vi några tappra som träffades för skogspromenad i Petersburg. Fem människor och sju hundar. Det var en jätteskön kväll och härligt att ha trevlig sällskap. Får hoppas vi kommer iväg tillsammans någon kväll i veckan. Synd bara att jaktpudeln och jaktsheltien inte kan hålla sig i skinnet ordentligt.

19 november 2012

Hultsfred

Har konsultat en heldag i Hultsfred idag. Kom hem seg och trött förstås. Missade styvfars födelsedagskalas men eftersom ridhusträningen på måndagar är sen hann jag åtminstone vara med där en stund. Tur det tyckte hundarna. Nu sover jag snart som om någon har slagit mig i huvudet. God natt!

18 november 2012

Aldrig ge upp

Var inne på en agilitygrupp på FB och fick se denna film. Den är verkligen rörande och jag blev tårögd när jag tittade på den. Det gäller att aldrig ge upp. Kan inte låta bli att dela den.

Nynäshamn

Efter att ha gått upp kl 04 två dagar i rad var jag så trött igår kväll att jag inte ens orkade tänka på att blogga. Jag tittade på Så mycket bättre och sedan slocknade jag som en stock. Men nu är jag lite piggare och då kan jag passa på att berätta hur det gick igår. Det var alltså dags för mig och Winna att premiärtävla i klass 2. Tillsammans med A och Ocki åkte vi till Nynäshamn som arrangerade dubblerade klasser. Jag var så himla tävlingssugen så det var jättekul att äntligen få komma iväg (trots att jag var tvungen att gå upp så tidigt....).

Först av allt gick agilityklasserna och vi hade ett tidigt startnummer i första loppet. Kändes lite stressigt eftersom vi hade haft en del problem att hitta och därför var aningens sena. Winna gick riktigt fint (tyvärr ingen film) men fick en femma på kontaktfältet på balansen. Synd. Känslan var i alla fall bra och jag var riktigt nöjd. Andra loppet var kanske inte riktigt lika bra. Winna hittade egna vägar och jobbade mer på egen hand än med mig. Men vad gör väl det? Vi har kanske kommit till det steget i utvecklingen helt enkelt. Det där steget då hunden tar egna initiativ.

Sedan var det dags för hoppklasserna och första loppet där var faktiskt inget vidare. Winna gick ur slalom och var ganska seg. Sista loppet var en lätt fartig bana som kändes skön som avslut. Tyvärr gick hon ur sista pinnen i slalom och den här gången kände jag att det var viktigare att behålla fart och glädje än att ta om så det blev en disk. Loppet för övrigt var jag helt klart nöjd med.

Summa summarum är att det var riktigt kul att komma iväg och tävla. Jag tror nog att det är helt ok för Winna att börja i klass 2 nu. Det jag känner är att jag behöver sätta upp slalom i trädgården och köra igenom det lite då och då. Ridhusslalom är svårt för den lilla tjejen. Vet inte om hon inte riktigt orkar hålla i rörelserna för hon ser ut att tycka det är halt och blir dessutom väldigt långsam. Jag känner mig rädd att hon ska tappa sin fina slalomteknik.

Jag gick förresten en runda men hundarna i skogen idag. Vågade mig på att släppa även Elvira lös och idag gick det bra. Hon fick hålla sig nära och jag höll stenhård koll på henne hela tiden.

16 november 2012

Förbaskade hund

Egentligen skulle jag vilja använda mig av lite starkare kraftuttryck typ förbannade jävla hundjävel, men så skulle jag förstås aldrig säga om någon av mina små pälsklingar. Alltså nöjer jag mig att säga förbaskade hund om Elvira. Anledning? Jo, efter att ha kommit hem när det fortfarande var ljust ute hörde jag med L om hon och hennes cockerflickor ville följa med ut på skogspromenad. Det ville de vilket var jätteroligt för vi ses så himla sällan nu för tiden. Tillbaka till anledningen! Jo, där gick vi i godan ro pratandes i skogen och rätt vad det var försvann Elvira, tätt följd av Winna, på jakt efter vilt. Nu jäklar, tänkte jag (oj vad jag svär idag) och älgade efter. Strax kom Winna tillbaka (duktig flicka) men den svartkrulliga höll sig undan. Med kopplad Winna letade jag vidare och den som söker hon finner. Den här gången var jag riktigt arg och det fick hon veta, den där krullhåriga flickan. Grrr, jag läste lusen av henne rejält. Sedan blev det koppel på resten av promenaden.

Är det så här vi ska ha det nu? Att Elvira, min skugga och underbara följeslagare, ska vara tvungen att gå kopplad. Jag kan inte tro det. Jag vill inte tro det. Jag vill inte ha det så. Hundar ska inte behöva gå kopplade jämt. Och hon har så mycket spring i kroppen som bara måste få komma ut. Men vad ska jag göra? Jag är ju livrädd att det ska hända något när hon drar. Det får det bara inte göra!

14 november 2012

Rolig dag

Hastigt och lustigt fick vi veta att Camilla Brundin hade några timmar ledigt i sitt schema idag. Lika hastigt och lustigt var vi tre som bestämde oss för att åka dit och träna. Och det ångrade vi inte en sekund. Det var bara så himla kul! Det är så skönt att någon annan planerar övningarna. Det är så skönt att få hjälp och feedback på det man gör. Dessutom brukar både hundarna och jag skärpa upp oss och få till det riktigt bra. Precis så kändes det idag. När vi åkte därifrån hade vi alla en riktigt bra känsla inom oss. Och lite bättre självförtroende. Det, mina vänner, är något som verkligen behövs. Jag vill åka dit igen. Helst redan nästa vecka:)

Sedan hann vi bara hem och vända, hämta upp Theo och åka till Norrköping för rallylydnadsträning. Theo hade en bra dag och tyckte det var jättekul. Tjejerna var också jätteduktiga. Synd bara att det är så snärjigt att hinna med alla tre. Jag skulle behöva vara med även i gruppen som kommer efter oss för att känna mig nöjd. Nu känns det väldigt skönt att sitta i soffan och kolla på Grey's anatomy. Sedan gissar jag att jag och hundarna kommer sova som stockar inatt.

13 november 2012

Mitt älskade lilla monster

13 år idag och fnattar fortfarande omkring som en riktig buspudel emellanåt. Älskade Gullefjun <3

12 november 2012

Ridhusmåndag

Nu har måndagsträningen dragit igång igen. I ridhus. Så skönt att vara inomhus där det är torrt och fint och man kan springa på ordentligt. Skulle förstås vara ännu skönare om det vore varmt också, men man kan inte få allt. Det enda som är jobbigt är att det blir så enormt hög ljudnivå när hundarna skäller som tokar. Och en av de värsta skällmaskinerna har jag. Det är förstås den lilla "skälltin". Elvira är tyst och fin för det mesta. Kanske att hon skäller lite när jag kör med Winna. Det vore bra om hennes beteende kunde smitta av sig lite på skälltin. Nåja, båda hundarna var duktiga idag tyckte jag. Särskilt efter att de hade fått kläm på underlaget. Winna tyckte det var lite halt till att börja med. Men det är jättebra att hon får känna på olika underlag så hon lär sig hantera sin kropp utifrån det. När träningen var slut blev det hopp och lek.

11 november 2012

Fars dag

Gick upp i morse och konstaterade att det regnade. Gick och lade mig igen. Urtrist. Gick upp lite senare och då hade det slutat regna. Skönt. Åkte till Bruksa för att plocka in hindren för säsongen och köra de flesta vidare till två olika ridhus som vi ska vinterträna i.

Gick en promenad med A och hennes sheltiesar innan vi skulle åka hem. En av hundarna sprang bort. Jagade vilt. Vi väntade och ropade. Letade och ropade. Jag gick till parkeringen för att se om han sprungit dit. Nix. Sedan ringde A och berättade att hon hade hittat honom och kopplat honom. Slutet gott, tack och lov.

På kvällen agilityträning i Djurtorp. Vi var ganska många och det märktes att hundarna inte har varit där på länge. Ganska rörigt med andra ord. Men det gick rätt bra ändå. Imorgon är det dags igen, fast då i Mariehofs ridhus. Ska bli jättekul.

Fars dag, är det visst också. Far (sambon alltså) firades med en kapselkaffemaskin. Tror han blev ganska nöjd. Morotskaka har vi ätit också. Mumsigt.

Fullt upp

Började dagen med att hjälpa styvfar att flytta. Vi kan väl säga som så att det var ganska trångt i både hiss och trapphus på det nya stället. Ni vet hur det är när de har satt in en hiss i befintligt trapphus. Lägenheten var i alla fall fin. Får hoppas han ska trivas bättre där än i den förra.

Sedan fick vi hasta hem och göra ett klädbyte för nästa stopp var ett födelsedagskalas. Vi blev bjudna på en massa gott fika.

Efter kalaset kände jag mig i ärlighetens namn ganska trött. Men det var bara att glömma för efter ännu ett klädbyte gick färden vidare till Luddingsbo och tjejträff med fina vänner. Vänner som jag har växt upp tillsammans med och gått i samma klass som. Det var såklart jättemysigt att träffas och prata en massa. Konstigt det där att trots att man inte har träffat en del på flera år så är det ändå som om det vore igår. Bara att ta upp tråden där vi slutade förra gången. Häftigt.

9 november 2012

Trattlös

Eftersom Elvira blir så ömklig när hon måste ha tratt och eftersom jag blir så ömklig när allt inte är bra med min hund har hon fått vara med på jobbet. Hon är hur duktig som helst och rör inte nosen alls, men jag vågar inte låta henne vara utan tratt när hon inte är under uppsikt. Det var fint väder idag så det var jätteskönt med en promenad på lunchen.

Man hittar alltid ställen att posa på:).

På kvällen hade vi simtid i Norsholm. Vanligtvis är det Theo som simmar men nu har jag ju bestämt att han ska få slippa och Elvira kunde förstås inte heller simma med sin nyopererade nos. Alltså blev det Winnas tur. Hon var jätteduktig och fattade ganska snabbt vad det handlade om. Vi kom inte så långt att hon själv valde att gå i och simma utan jag lyfte i henne och hon fick simma till stället där man kliver upp. Jag tror det här är perfekt träning för henne. Hon skulle behöva muskla på sig lite så nu hoppas vi att det blir flera simtider framöver. Den efterföljande behandlingen med borste och hårblås var inte vidare uppskattad.

8 november 2012

Positivt och negativt

Fick ett positivt besked om Elvira idag. Hennes värden är nu normala igen och hon är därmed friskförklarad. Veterinären tycker hon ska fortsätta med fodret hon äter nu så det får hon väl göra, åtminstone ett tag till. Längre fram kanske jag försöker smyga in lite annat om jag törs.

Negativt är att jag är så förbannat mörkrädd när jag går i skogen. Varje år när bäckmörkret har kommit ger jag mig tusan på att jag ska våga gå i skogen själv (tillsammans med hundarna förstås). Och varje år gör jag det en gång och sedan vill jag aldrig göra om det igen. Trots att jag går där det är belyst så kryper mörkret alldeles för nära. Till och med hundarna bär sig annorlunda åt när det är mörkt jämfört med när det är ljust. De känns mycket mera jaktsugna. Elvira fick gå i koppel idag. Jag ville inte riskera en upprepning av utflykten hon gjorde sist vi var i skogen. I synnerhet inte nu med såret på näsan som lätt går upp. Tycker det vore trevligt om vi i agilitygänget bestämde en kväll i veckan för skogspromenad efter jobbet.

Så här fint var inte vädret idag. Det har bara varit regn, regn och åter regn:(.

7 november 2012

Veterinärbesök

Imorse åkte jag och Elvira till Norsholm för att ta nya leverprover och operera bort en "vårta" på nosen. Inte jättekul precis. När de änså skulle söva henne fick de ta bort tandsten också. När allt var klart och vi skulle betala och åka hem tyckte jag att det var lika bra att köra med direktreglering mot försäkringsbolaget. Efter en stund kom besked om att de inte kunde ersätta något då premien inte var betald. What!! Hur kunde det hända? Jag är jättenoga med att hundarna ska vara ordentligt försäkrade och att försäkringen är betald. Det blev att betala kontant och åka därifrån. Jag ringde upp försäkringsbolaget och frågade om det verkligen var så att jag inte hade betalat, men tack och lov var det fel. Premien var betald och de hade inte fått någon förfrågan om ersättning. Det visade sig att Norsholm hade angett ett felaktigt försäkringsnummer. Så skönt att det bara var på det viset. Dessutom är allt nu reglerat och klart via telefon.

Elvira var trött när vi kom hem och sov som en liten gris. Tratten har jag tagit av henne för hon ser ut som sju svåra år när den är på. Än så länge har hon inte rört nosen överhuvudtaget. Men frågan är om jag inte måste sätta på den i natt.

Eftersom det inte riktigt var läge att träna med Elvira åkte jag till klubben med enbart Winna. Vi körde lite agility, lite rally och busade en del. Lyxigt med egentid.

6 november 2012

Kungsör

Oj, vilken panik det blev. Råkade se på FB att det nu gick att anmäla till cupen i Kungsörhallen och de tar bara 250 starter per tillfälle. Jag tittatde tidigare idag och då var den inte öppen för anmälan och nu är sista tillfället redan fullt och bara några få platser kvar de två första.

Stor dag

Det har gått lite drygt två år sedan sonen påbörjade justeringen av sina tänder. Då, för två år sedan, gjorde han en operation där de öppnade upp gommen och satte dit en ställning som man skruvade på lite, lite i taget för att överkäken skulle breddas. När det var klart fick han en vanlig tandställning. Idag var det äntligen dags att ta bort både ställningen i gommen och tandställningen. Jag gissar att det kändes underbart. Och vilken skillnad det blev jämfört med innan. Jag önskar att jag också hade fått ha tandställning i min ungdom. Ibland funderar jag på om det kanske skulle vara värt att göra något nu, trots att jag är "gammal".

Gick elljusspåret i skogen med hundarna efter jobbet. Hade trevligt sällskap av grannen. När jag släppte hundarna sa hon - Va, har du dem lösa? Ja, det har jag nästan alltid i skogen så det var väl inget konstigt med det. Det är ju inte som att de brukar försvinna precis. MEN just idag hände det. Elvira drog iväg rakt ut i mörkret och kom inte tillbaka när jag ropade. Så jag ropade och visslade. Väntade och visslade ännu mera. Tiden gick och oron kom krypande. Hon brukar ju aldrig försvinna mer än en kort liten röjrunda.

Kände att jag inte kunde stå stilla och vänta med de andra hundarna för Theo (och grannen) började bli kalla. Så vi gick mot bilen. Jag tänkte att de kunde åka hem medan jag stannade kvar och väntade. På vägen mot bilen fortsatte jag vissla och ropa och plötsligt kom hon springande. Flåsande och rätt nöjd, kunde man se. Jag däremot, var förstås lycklig att hon kom, men samtidigt jäkligt förbannad över att hon stack iväg. Det är ju inte precis en jakthund jag vill ha. Straffet blev att hon åkte in i duschen när vi kom hem. Det var ingen fräsch hund precis. Halva skogen i pälsen.

Imorgon ska vi till Norsholm och ta nya prover på Elvira för att se om de har förbättrats. Förhoppningsvis ska de också ta bort en knöl hon har på nosen. Den växer och det känns inte bra alls.

5 november 2012

Fy för den lede....

...vilken tråkdag. Mörkt, grått, trist och måndag dessutom. Jag hatar november. Det är den absolut värsta månaden på året. Nästa måndag börjar åtminstone ridhusträningen så man har nåt kul att se fram emot.

Roligt är det i alla fall att både Winna och Elvira har hittat lagkompisar till ÖM. "Men spring då!" heter Winnas lag och består förutom henne av Uno och Izz. Elviras lag har inte fått något namn ännu men hennes lagkamrater heter Selma och Grappa. Shit, vad kul det ska bli:)

4 november 2012

Som vanligt igen

Tillbaka i verkligheten igen har dagen ägnats åt att tvätta, tvätta och tvätta. Har ju förstås lagat mat också och hur tråkigt det än var så var det i alla fall gott att äta. Man liksom uppskattar svensk husmanskost när man har ätit cypriotisk husmanskost i en vecka.

Sedan kunde jag naturligtvis inte hålla mig borta från Brukshundklubben och agilityträning. Alla tre hundarna var sugna på lite arbete och alla tre fick springa en klass 1-bana. Till och med Theo. Han fick hoppa på 15 centimeters höjd. Ska göra det några gånger nu för att se om han kan hålla för att starta på ÖM. Det ska vara en seniorklass där med höjden 15 cm för smallhundar och tänk vad han skulle vara lycklig om han fick vara min tävlingshund igen. Om så bara för en endaste gång. Vi får se om det går.

3 november 2012

Från det ena till det andra

Imorse låg vi på stranden på ett soligt och varmt Cypern. Nu är vi hemma i ett kallt och fuktigt Sverige. Vilken skillnad med bara några flygtimmar mellan.

Mina tre små lurvtroll har jag i alla fall längtat efter och de blev glada att se oss. Sonen är inte hemma så honom har jag inte träffat ännu men imorgon får jag krama på honom.

Avslutningsmiddag

Dagens middag avnjuts på Heron City. Vi som har varit på lågsäsong en vecka är i chock bland allt folk och liv.

Hello Sweden

Vi är på svensk mark igen och min väska höll ihop med hjälp av gladpack. Var rädd att alla mina prylar skulle ligga spridda över bagagebandet:). Måste köpa ny till nästa gång.

Nu ska vi bara hoppas att bilen håller ända hem också. Den betedde sig knasigt på vägen upp och det rök rejält om den när vi startade... Inte kul alls:(

Bye Cyprus

Over and out from hotel Christofinia, Cyprus.

2 november 2012

Båtutflykt

Idag åkte vi på en båtutflykt. Vädret var tyvärr molnigt men ändå varmt och skönt.

Vi stannade till i en vik för att bada och snorkla. Där fick vi sällskap av en lite häftigare båt än vår.

Papegojan på vår båt hade passat bättre på piratskeppet.

Vi tittade på grottor.

Och en del badade.

1 november 2012

Stopp!!!

Vi har det så bra! Inga tråkiga måsten som att städa, tvätta, laga mat och sånt som annars ingår i vardagen. Det är en av de stora fördelarna med att åka iväg på semester och att bo på hotell. En annan stor fördel är förstås att det är varmt och skönt här. Inte så där olidligt jättevarmt utan skönt. Jag bara njuter!

Jag älskar att ha tid. Tid att umgås. Att spela kort, prata. Att bara vara. Jag vill stoppa tiden en stund!