Advent

Första advent är här och då är det mysigt att äta grötfrukost och tända ljus på morgonen. Önskar att det hade varit så i vårt hus, men tyvärr. I och för sig åt jag gröt till frukost men några ljusstakar var inte på plats så myset fick vänta.

Började plocka fram lite ljusstakar och tomtar men det tog emot när jag såg att solen tittade fram ute. Tänkte att julfixet kunde vänta till kvällen och så gav jag mig ut istället. Först ner till Brunnssalongen för att köpa tomtar till mamma. Det var ju julmarknad den här helgen. Sedan hade jag tänkt åka till Bruksa och träna lite men så plötsligt blev jag sugen på att åka till Udden, mitt gamla land, och gå en sväng där istället.

Det var vackert och ganska folktomt, trots att det numera är en hel del familjer som bor året runt. Undrar om jag någonsin kommer över att vi sålde landet. Just då kändes det helt ok, men nu gör det ont i hjärtat varje gång jag tittar på det gula huset. Morfars livsverk, och mormors med förstås. Min uppväxt, mina somrar...

Efter att ha adventsfikat hos mamma har det faktiskt blivit lite julmysigt även här hemma. Det är inte riktigt klart ännu, men vi är en bra bit på väg.

Julgalan

Tillsammans med familjerna bästis C och bästis M har vi varit på Julgalan. Kul att ses och göra något tillsammans även om galan i sig inte var någon tiopoängare. Tänker att det nog hade varit trevligare i Stadium Arena där den var tänkt från början, än i Teknikhallen där vi hamnade.

Bästis M och hennes man

Jag och Bästis C

Molly Sandén

Shirley Clamp

Andreas Johnson

Fredag

Avslutade jobbfredagen med ett crossfitpass. Är helt förundrad över hur snabbt min kropp kommit igång. Så galet mycket träningsvärk jag hade efter första tillfället och nu känns det så mycket bättre, efter bara fyra gånger. Ska försöka få till två träningstillfällen även nästa vecka. Nacke och axlar är oerhört tacksamma för träningen. Inget ont alls där nu.

Födelsedagsfirande för svärfar på kvällen. Sambon är på julfest med jobbet och sonen iväg med sina kompisar. Jag och dottern fick representera familjen :)

Vadstena

Skulle på ett kundbesök till Vadstena idag och ställde in gps:en på gatuadressen. Det är ju inte så att man tror att gps:en ska åka vilse i en sådan liten håla, men tänka sig, det gjorde den. Den visade vägen till slottet. Inte för att jag hade tid att stanna och titta då men eftersom det såg fint ut åkte jag en medveten omväg på hemvägen istället. Passade på att ta dagen bloggbild såklart.

Suckar också lite över hur omständigt det ska vara att byta telefonoperatör. Jisses så mycket tid det har tagit. Och när jag skrev ordet omständig fick jag rödmarkering på det och kunde till min förvåning konstatera att det heter omständlig. I hela mitt 45-åriga liv har jag skrivit omständig och inte omständlig och när jag har hört/läst ordet omständlig har jag varit helt övertygad om att det varit fel. Får väl erkänna att det visst var jag som hade fel i det fallet...

Kontaktfält och rally

Kontaktfältsträningen pågår för fullt. Idag ett kort pass på klubben. På kvällen rallyträning i en privat liten inomhuslokal i Svärtinge.

Jag tog bara med Winna denna gång och det var precis lika roligt som med Elvira förra gången. Det är skönt att träna med en i taget men det är tråkigt att det är så långt mellan gångerna. Det är också väldigt skönt att slippa träna i ridhus även om ridhus absolut är bättre än ingenting.

Ny telefon :)

Jag är ju ohjälpligt nördig ibland och kan inte låta bli att känna mig pryllycklig över min nya telefon. Jag valde iPhone även den här gången för jag kan inte annat än älska de telefonerna.

Jag trodde ett tag att jag ville ha en Android av något slag för att det kunde vara kul med något nytt. Men efter att ha testat en tid blev jag helt övertygad om att jag är iPhonefrälst. För att ändå förnya mig lite gick jag ifrån den svarta varianten och har nu en guldig. Fin :)

Vinterprojekt

Så var vinterns träningsprojekt påbörjat. Två plus två med snabbt frikommando hoppas jag på.

Framförhållning

Jag är knappast känd för att ha någon vidare framförhållning, men nu har jag slagit alla rekord. I början av juli 2015 är det återigen dags för Guldagility i Kalmar och stuga är bokad på Eriksöre camping på Öland. Jag kanske inte ska ta åt mig äran för själva bokandet men jag har i alla fall varit med och fattat beslut. (Tack Pia.)

Ännu mera framförhållning är det när det gäller nästa års Novemberrusk i Vårgårda. Det är ju för tusan ett helt år framåt i tiden, men det blir samma barack och samma rum som i år. Skitkul :)

Har jag tur är kanske stugan i Gagnef bokad i slutet av juli också. Om jag får följa med den här gången :). Missade ju i somras då vi var i Norge.

Visst är det lite galet, men alldeles väldigt mycket roligt!

Lycklig av sol

Hur glad kan man bli när man fäller upp persiennerna och konstaterar att man ser blå himmel och sol? Alldeles jätteglad faktiskt. Och sugen på att vara ute. Så vi gick ut, jag och hundarna. Först till skogen och sedan en sväng till bruksa för att träna kontaktfält. Sambon var som vanligt lite hurtigare och valde en löprunda istället. Intervallträning var det visst. Önskar jag hade hans drivkraft till träning.

Någon som ser hundarna på bilden? På en sten såklart. Väntandes på varsin godisbit. Det är lite stört det där beteendet men jag kan liksom inte sluta belöna det. De tycker de är så duktiga och vill så gärna ha en liten godis.

Sedan var vi bjudna på middag hos min styvfar för att fira hans födelsedag. God mat och roligt att träffa familjen.
Flera sådana här dagar åt folket!

Running contacts

Det här med kontaktfälten är ett ständigt återkommande bekymmer. Hur kan jag som instruktör tala om att det är oerhört viktigt att man har ett kontaktfältsbeteende och sedan själv strunta i att lära in det på mina egna hundar? Jag måste nog vara lite dum i huvudet.

Med Winna var det ju så lätt förut. Hon hoppade aldrig och man kan säga att vi hade någon form av runnings. Men så kom lite mera fart och säkerhet och med det även hoppade kontaktfält på balansen.

Just nu har vi inte haft några hopp på ett tag men vi har heller inget befäst beteende vilket innebär stor tidsförlust. Det blir någon sorts långsam nedfart med halvstopp längst ner. Jag MÅSTE göra något åt det.

Två plus två eller runnings? Vill ha runnings men vet inte hur jag ska bära mig åt. Två plus två är lättare att lära in men jag har egentligen inte råd med ens den tidsförlusten en kortare stopp innebär. Suck...

Smålandsstenar

Det är ganska fantastiskt att slippa åka i svinottan trots att man har tre timmars resa till tävlingsplatsen. Idag stod det Smålandsstenar på gps:en och smallklasserna gick sist på dagen. Perfekt. Dubbla laglopp och alltså fyra chanser att ta sista SM-pinnen. Tyvärr är Ocki och hennes förare skadade och vi var alltså tvungna att köra på tre. Tyvärr igen hade vi nog behövt en fjärde hund för trots att vi gjorde många fina lopp lyckades vi förstås inte göra dem samtidigt. I första hopploppet nollade både Ajaj och Jack, men jag och Winna fick till en disk. I första agilityloppet nollade jag och Winna, Ajaj fick en femma och Jack en disk. I andra hopploppet nollade Jack men Winna och Ajaj diskade sig och i andra agilityklassen nollade Winna men inte de andra. Det gick alltså inte att ta den där förbaskade pinnen idag heller. Då blir det Kista nästa.

Stora styrelsedagen

Denna jobbardag har spenderats i Linköping på något som kallas Stora styrelsedagen. Vi har haft en monter, minglat (nä så heter det inte, nätverkat ska det vara), lyssnat på föreläsare och min kollega fick stå på scenen några minuter för att berätta hur vårt system kan underlätta styrelsearbetet. Vi får väl se om det leder till några nya kunder. Men syns man inte finns man inte och synts har vi ju gjort i alla fall. Det blev en lång dag och jag kände mig alldeles trött när jag kom hem.

Träning i all hast

Vädret tillåter fortfarande utomhusträning men inomhusträning lockar mer. I alla fall med tanke på temperaturen. Kyla och blåst är ju inget vidare.

Fast en stor nackdel med inomhusträning är att den är tidsbegränsad. Man kan inte träna så mycket man vill eller behöver. Har man dessutom två hundar blir det ännu mindre tid per hund. Med tre känns det som om man springer hela tiden och ändå inte får något vettigt gjort.

Men annars var det kul att vara i Högby hundhall och träna :). Winna fick springa med tikskydd men det verkade inte bekymra henne. Ajaj var lika häftig som alltid och Elvira glad och lycklig.

Träning igen

Inte hundträning den här dagen men väl ett nytt crossfitpass för mig. Hade ju så galen träningsvärk efter förra gången att jag inte vågade köra ett pass till innan Vårgårda, men idag tog jag mod till mig.

Fokus låg på marklyft och rodd, alltså mycket ben och rygg. Det kändes förstås i kroppen när jag gick därifrån, men inte alls lika mycket som sist. Måste väl betyda att de kroppsdelarna är mera vältränade ;) Får se om jag törs köra ett pass på fredag. Det är ju lagtävling på lördag och jag vill ju gärna kunna springa då...

Vårgårda, dag 2

Efter en rolig tävlingsdag och en väldigt trevlig kväll igår hade det varit skönt med ganska många timmars sömn för att orka ta sig an en ny tävlingsdag. Så blev det inte. Ett brandlarm utlöste i vår barack och stod och ringde i flera timmar (ingen brand som tur var). Inte lätt att sova då. Många var vi som försökte hitta ett sätt att stänga av det utan att lyckas. Framåt morgonkvisten var det i alla fall någon som var lite smartare de flesta andra som lyckades. I vilket fall som helst var jag inte speciellt pigg imorse.

Elvira gick ut först med en hoppklass. Hon gick ok, men jag vek av för tidigt innan ett hinder och hon följde med och fick förstås en vägran. Sedan Winna på samma bana. Hon gick klart bättre än igår men en vägran även för henne. Blä på mig som inte visar bättre. Och ännu mera blä på mig som springer så sakta. För om jag inte springer fort verkar inte mina hundar heller kunna göra det. Nollat agilitylopp för Elvira men lite tidsfel. Så sista chansen med Winna, och sista chansen för den här helgen till den där efterlängtade SM-pinnen. Jag skärpte upp mig och vi kom nollade i mål. Det kändes bra men med nästan hela eliten på plats hade jag inte så stora förhoppningar om att det skulle räcka någonstans.

Det var så nära, så nära. Vi hamnade på fjortonde plats och gissa hur många SM-pinnar? Tretton! Suck. Nu måste jag nog anmäla till lördagens agilitylopp på hundmässan i Stockholm den 13 december. Ingen chans får gå förlorad ;). I alla fall har vi haft en riktigt rolig helg och vi kommer självklart tillbaka nästa år.

Måste bara berätta

Alltså, jag måste ju bara berätta vilken högst obehaglig start vi fick när vi kom till Vårgårda igår. Den här tävlingen har varit planerad sedan nästan ett år tillbaka. I alla fall vad gällde boendet. Det var så trevligt förra året att vi tidigt bestämde att vi skulle göra om det i år. Anmäler till tävlingar gör man ju inte precis ett år i förväg men i alla fall någon månad. Hur tror ni då det känns när man har rest några timmar, kommit fram och ska kolla in startnumren och kan konstatera att man inte finns med på listorna?

Besviket, förtvivlat och verkligen inte alls roligt! Så var det för P. Själv kände jag att jag inte visste riktigt vad jag skulle säga så jag var mest tyst en stund. Sedan peppade jag henne att prata med tävlingsledningen och förklara att det hade blivit något strul när hon skulle betala tävlingen (för så var det) och be att få efteranmäla. En stor eloge till Kungsbacka BK som ordnade det utan några som helst sura miner :)

Vårgårda dag 1

Det här med att tävla agility är så mycket mer än att bara springa med sin hund. Det är glädje, vänskap, gemenskap och en himla massa skratt. Väldigt, väldigt trevligt!

Det är förstås roligt med fina resultat också, eller i alla fall bra känsla även om resultaten inte räcker ända fram. Elvira nollade agilityloppet - 14e plats. Nollade på hinder i hopploppet men fastnade i en tunnel så lite tidsfel - 21a plats.

Winna har tankarna på pojkar så vi tar nya tag imorgon... Två disk idag.

Imorgon bär det av...

...mot Vårgårda och två dagars individuellt tävlande med båda tjejerna och dessutom rolig samvaro med ett gäng agilityvänner. Jag längtar... :)

Syn för gudarna

Haha, kan inte låta bli att skratta åt mig själv. Såhär när man är 40+ och ålderssyntheten är ett faktum så får man ta till hjälpmedel när man ska klippa hundarnas klor under kvällstid. Pannlampa och läsglasögon på! Bara att gilla läget :)

Skulle ha firat

Det här lilla gullefjunet skulle ha fyllt 15 år idag och vi skulle ha firat med något smaskigt att äta. Kanske någon leksak att tugga sönder också. Men istället får vi minnas och sakna vår älskade lilla pudelpojke ❤️

Roligare än jag kunde ana

Rallyträningen inomhus drog igång idag och jag hade verkligen längtat efter att på allvar komma igång med Winnas träning inför mästarklassen. Sisådär 10 minuter innan jag skulle åka kom jag på att hon faktiskt löper och när det gäller rallyn brukar det inte vara särskilt populärt att komma med löptik.

Men jag har ju två hundar så Elvira fick agera stand-in. Det gjorde hon med bravur. Hon som inte brukar vara så intresserad av rallyträning var hur sugen som helst och verkade tycka det var jättekul. Jag tror inomhusträning är nyckeln för hennes del. Varmt, torrt och fint. Att få åka ensam med mig gjorde nog inte heller saken sämre. Plötsligt tror jag på att vi även kommer starta i avanceradklassen framöver :).

Winna fick träna på hemmaplan istället. Det gick ju det med, men var förstås inte lika roligt som om hon hade fått följa med på den "riktiga" träningen. Elviras fina framsteg idag kommer naturligtvis leda till att jag tar med båda hundarna varje gång vi ska träna.

Allt det finaste i våra liv är bara ett kort kapitel i en annan människas berättelse

Det är sällan jag läser sånt som folk länkar till på FB, men ibland händer det. Ibland står det också något som verkligen berör och så var det idag. En krönika av någon som heter Lars Lindström som skriver för Expressen.

Läs! 

http://www.expressen.se/kronikorer/lars-lindstrom/allt-det-finaste-i-vara-liv-ar-bara-ett-kort-kapitel-i-en-annan-manniskas-beratt/

Jag blev alldeles tårögd. En del tycker det är skönt när barnen flyttar hemifrån men själv har jag mest bara ångest inför det. Vi fick ju prova på hur det kändes när sonen åkte till Nya Zeeland men då hade vi åtminstone dottern kvar hemma. Så sjukt tomt det ska bli när de har flyttat båda två! 

Sonen är mer än sugen på en egen lägenhet och vad som händer när dottern slutar gymnasiet i vår vet man aldrig. Det enda jag kan hoppas på är att de inte flyttar alltför långt.

Älskade ungar <3

Ont, det gör ont...

I min kropp verkar det finnas en massa muskler som inte har använts på åratal. Dagens crossfit-pass har väckt dem till liv och det gör ont. Framförallt i överkroppen. Men det var kul och det känns väldigt passande för en stillasittande muskellös kontorsråtta som jag att träna på det här viset. Jag ser fram mot nästa pass.

Läskigt

Jag har anmält mig och Winna till WAO-uttagningen i januari. Läskigt. Även om jag mest ser det som ett tillfälle att testa något nytt och absolut inte har några förväntningar på resultat, så är det ändå lite pirrigt. Imorgon är det dags för första passet crossfit. Ska också bli lite läskigt. Jag som är så sjukt otränad.

Landet och kalas

Det var ju ett tag sedan nu som vi släpade upp båten på land för att kunna ta hem snurran. Sedan dess har den blivit liggande men inte där den ska vara och inte färdigfixad för vintern. Idag hade vi äntligen tid att ta tag i det tillsammans med svågern. Man kan väl säga som så att det har regnat en del sedan vi var där senast...

Det var alldeles underbart skönt väder. Solsken och vindstilla. En dag när man skulle ha velat stanna lite längre.

Det fanns det tyvärr inte tid till för vid 14-tiden skulle vi på kalas (hem till svågern).

Vi hann i alla fall med lite fotografering. Men visst saknas det en liten krulltott på bilderna... Han skulle nog gärna ha velat vara med idag.

11 ljus var det som skulle blåsas ut. I den åldern börjar man tycka att det är larvigt med ljus på tårtan. Men det tyckte inte mamman, så det så!

Tjyvstart och sent löp

Jag brukar vanligtvis inte dra igång julen före första advent men igår fick det bli en liten tjyvstart. Dottern bakade saffranskaka och vi köpte glögg. Det var riktigt gott!

Idag har jag vårdat pudeln. Efter en skogspromenad off road och efter en tids ruskväder såg hon inte vidare fräsch ut, men nu är hon både nybadad och nyklippt. Väldigt skönt att ha fått det gjort. Det var liksom nödvändigt också för nu blir det tävlingar två helger framöver och då finns ingen tid till sånt. Som jag längtar efter att få tävla. Har nog lite abstinens på den fronten :)

Och just det ja, till slut har Winna börjat löpa. Inte vet jag riktigt när, men idag såg jag i alla fall att hon blödde. Det var ju så konstigt, för hon och Elvira brukar alltid löpa samtidigt men när Elvira löpte i slutet av augusti/början av september kom Winna aldrig igång. Man blir ju lite fundersam när allt inte är som det brukar.

Första snön, snooker och gambler

Imorse var det vitt och blaskigt ute. Då kändes det inte särskilt roligt att veta att många mil skulle avverkas på vägen under dagen. Först bara att ta sig från Söderköping till Norrköping med sommardäck. Det gick sakta, sakta på E22an så färden tog nog dubbelt så lång tid som vanligt. Jag blev alltså sen till samåkningsplatsen där jag skulle träffa min kollega.

Vi skulle till Nykvarn och turligt nog hade han hunnit byta däck på sin bil. Dessutom fyrhjulsdrift. Det gick åt för det var inte roligt på E4an heller. Vi blev sena till vårt möte men bättre sent än aldrig. Hemvägen gick klart mycket bättre och när jag sedan skulle åka till Borensbergs för hundkurs på kvällen funkade det även bra med sommardäck. Tack och lov.

På kursen fick vi lära oss snooker och gambler, vilket är två klasser som går på WAO (world agility open) och inget man kör till vardags. Kul att testa på något nytt men svårt! Kanske ska jag anmäla mig och Winna till WAO-uttagningarna i januari. Det är nog himla roligt.

Regn

Önskar att vädret här hemma kunde vara som det var i Turkiet. Det är så aptråkigt med regn och detta förbannade mörker. Är återigen glad att ha min lediga onsdag så man för göra något i dagsljus även om dagsljuset innefattar regn. Min tänkta långpromenad i skogen på morgonen/förmiddagen blev inte alls så lång. Det var alldeles för kallt och ruskigt. I synnerhet som jag skulle till Bruksa och träna efteråt. Lusten att träna var inte stor kan jag lova, men jag hade ju bestämt träff med mina andra galna vänner så det var bara att åka dit. På något konstigt vis blev det ändå en riktigt bra träning. Vi byggde en klass 3-bana som hade körts i Rättvik i helgen som var. Den var riktigt rolig. Sedan avslutade vi med gemensam fika.

På kvällen åkte jag och dottern in till Mirum för att strosa runt lite. Faktiskt blev det en del shoppat också. Ett par mysiga fleecebyxor, en tröja och tre par strumpor till mig. En träningströja var till dottern och sonen. Dessutom köpte dottern en stor mysig halsduk. Vi var rätt nöjda när vi åkte därifrån.

Inget att blogga om

Jag har verkligen absolut inget att skriva om idag men jag har ett nytt tangentbord till iPaden som jag vill testa så därav detta helt onödiga inlägg. Klart enklare att skriva med än pekfingervalsen på skärmen i alla fall. Hej hopp:)

Så skönt

Det är roligt att åka bort på semester men det är minst lika roligt att komma hem. Älskar hundarnas vilda glädje över att träffas igen. Sonen är kanske inte lika tydlig med sina känslor ;).

Hundträningssuget gjorde sig genast påmint och vad passar väl bättre då än att träffa hundkompisar på klubben och få köra lite agility. Perfekt också att vädret var varmt och skönt.

Dags att åka hem

Klockan är 04.00 och vi väntar på bussen till flygplatsen. Det är dags för hemfärd. Men det gör ingenting för då kommer vi hem till lunch och får lite ledig tid hemma innan det är dags att börja jobba igen. Jag längtar hem nu. Efter sonen och efter hundarna. Dock inte efter ruskigt höstväder.

Lördag

Sista dagen här och Side har visat sig från sin bästa sida. Ännu en härlig stranddag med sol och bad.

Vi har ju varit i Turkiet ett par gånger tidigare men då i Alanya och om man ska jämföra de båda ställena så föredrar jag nog faktiskt Side. Lite finare, bättre strand, lite mindre men fullt tillräckligt, härlig strandpromenad.

Om jag ska tycka något om vart man ska bo så vill jag såklart bo nära stranden. Inte för nära gamla Side, dvs där de flesta butikerna ligger för där är stranden väldigt smal, men ändå på gångavstånd dit. Tyckte faktiskt att vi hamnade väldigt bra här på Horus Paradise.