31 januari 2014

Ännu en resdag

Den här gången gick resan till Järfälla. Vädret var vidrigt. På morgonen var det som om det regnade trots minusgrader så rutorna på bilen isade igen. Var tvungen att stanna vid Sillekrog och skrapa rent både ruta och torkarblad.

Som grädde på moset körde jag vilse med hjälp av gps:en som inte hade koll på nybyggda vägar. Ringde desperat till min kollega för att fråga vad jag skulle åka mot och plötsligt var jag på rätt spår igen. Hos kunden var jag i tid turligt nog. Jag var glad att jag hade startat tidigt.

Hemvägen var inte mycket roligare. Men jag kom hem helskinnad tack och lov! Usch vad jag hatar dessa vinterresor.

30 januari 2014

Toppenträning

Det var ganska länge sedan jag kände att ridhusträning var roligt men idag var det jätteroligt. Vi blev bara två stycken och både vi och hundarna fick springa på ordentligt. Härligt, härligt och smutsigt som f...n!

29 januari 2014

Tid och pengar

Jag tycker det är ganska tråkigt att lägga både tid och pengar hos frissan. Tyvärr kände jag ett akut behov av att göra just det. Håret har varit riktigt äckligt både vad avser färg och kvalitet. Då hjälper det liksom inte att klippa lite på topparna eller att fixa med färgen på egen hand. Det fick bli en tid hos Mimmis hus.

Efter flera timmar och med en klart tunnare plånbok kom jag hem med en traditionell page och några nyanser mörkare hår. Sambon som hade fått frågan vad han tyckte jag skulle göra med håret (och förstås inte hade några synpunkter) konstaterade att han nog trots allt tyckte det var snyggare när jag hade lite längre hår. Tack för den :)

28 januari 2014

Borgholm tur och retur

Jag överlevde! Min oro för väglaget och för mitt uppdrag gjorde att jag sov hur dåligt som helst inatt. Det var alltså inte mitt pigga jag som gav mig iväg lite före 5. Oron för väglaget visade sig vara ganska obefogad. Det var fint plogat och eftersom jag åkte i extremt god tid kunde jag ta det hur lungt som helst. Jobbet gick också bra. Alltså hade jag oroat mig i onödan. Det är i alla fall väldigt skönt att vara hemma igen och jag kommer sova väldigt gott inatt. Ska nu bara ta tag i Paoloövningarna. Om jag har lust? Inte värst!

27 januari 2014

Ångest

Usch och fy och blä. Jag har ångest för morgondagen. Jag ska vara i Borgholm kl 09 och i vanliga fall tar resan ca tre timmar. Med rådande väglag måste jag nog ta till betydligt mer vilket innebär att jag måste gå upp sådär äckligt tidigt. Jag hatar att köra bil när väglaget är skit. Efter två utbildningspass ska jag sedan köra hem igen på kvällen. Gissa hur pigg jag kommer vara när jag väl är hemma...

Inte lätt att vara gammal

Det är väl inte alltid så att man sätter sig in i hur det är att vara gammal, man bara är lite allmänt rädd för att bli det. Men ibland kan man fundera över hur det egentligen är tänkt att fungera med vissa alldeles vardagliga saker. Min farmor mår inte så bra så idag var jag där med lunch till henne. När jag sedan skulle gå passade jag på att hjälpa henne att slänga soporna. Det kan ju tyckas vara den enklaste sak i världen, och det var det för inte så länge sedan, men icke nu längre.

Nu är det tänkt att hon ska ta soppåsen (påsarna) och hänga på rullatorn, klä på sig ytterkläderna, ta hissen ner till markplan, ta sig ut på gatan och in på innergården. I snö och modd gå en bit till ett sophus. Rulla upp för en liten ramp, öppna den tunga dörren (för sådana dörrar har en förmåga att alltid vara tunga), krångla sig in genom dörren och över tröskeln med rullator och soppåsar, öppna locket på den stora tunnan och hiva i soporna. Sedan tillbaka hela vägen igen. Hur tror ni att det går när hon knappt kan gå med rullatorn hemma i lägenheten? Inte genomförbart. Och utöver hushållssoporna är det ju faktiskt också tidningar, reklam, pappersförpackningar, plastförpackningar, metallförpackningar och gud vet vad som ska sorteras och bäras ned. Sopsortering i all ära, men visst kan man väl få längta tillbaka till de där fantastiskt smidiga sopnedkasten som fanns i trapphusen.

26 januari 2014

Rallylydnadstävling i Motala

Tur att jag inte skulle gå upp så jättetidigt imorse för då hade jag nog legat kvar i sängen, trött som jag var. Men det stod ju rallylydnadstävling på schemat så det var bara att släpa mig upp. Orkade inte kolla vägbeskrivningen så noga utan slog bara in adressen på gps:en och åkte. Dumt. Den hade förstås inte med den nya vägen till Motala så vi irrade omkring lite men turligt nog hittade vi fram i tid.

Elviras nybörjarklass var först ut. En trevlig bana med tempoväxlingar och till min stora oro, två gånger sitt-stå. Inte vårt bästa moment precis. Men, jag hade extra smaskigt godis, grillad kyckling, så mina händer luktade nog väldigt gott. I alla fall tillräckligt för att få Viran att fixa stå-kommandona. Hon gick faktiskt väldigt bra hela banan, endast en liten miss (1p) i tysksvängen som skulle utföras springande. Hade jag inte haft det där eländiga kopplet att hålla reda på hade det inte varit något problem. Jag kände mig så himla glad och nöjd när vi gick i mål. Och nöjd hade jag verkligen all anledning att vara för 99 poäng (av 100 möjliga) fick vi ihop. Helt fantastiskt. En tredjeplats räckte det till då det var två som hade lyckats få 100p. Bästaste lilla Viran!

Efter en ganska lång väntan var det dags för Winna i avanceradklassen. Sist gick det ju inget vidare så min förhoppning var förstås att vi skulle förbättra oss. Banan kändes ganska snäll, även om det alltid finns moment som vi knappt ens har tränat på och naturligtvis var backa tre steg med. (Men bara en gång i alla fall.) Winna kändes fin och fokuserad till att börja med men i sväng höger-sitt, så satte hon sig inte (-10p). Sedan var det ju det där med att backa. Hon gled ut åt sidan så det blev inget bra (-10). Mot slutet kom även skallen igång (-5). Det var något som gjorde att hon blev frustrerad och sedan kunde hon inte riktigt sluta. Men känslan i det stora hela var faktiskt riktigt bra.

Så var det då honnören. Efter banan hade jag belönat med den smaskiga grillade kycklingen och Winna var lycklig. Med koppel på gick vi in i honnörsrutan och momentet var sitt-framför. Winna satte sig fint. Men så hade jag tydligen en yttepytteliten kycklingtråd kvar på fingret och den råkade ramla ner i huvudet på henne. Det var ju knappast något som undgick fröken gamig så hon dök förstås ner med huvudet och lyfte tydligen också på rumpan innan jag hann få henne i fokus igen. 10 poängs avdrag förstås. Kan väl säga att hon satt som ett ljus resten av tiden och mer därtill. 59 poäng fick vi ihop så det blev ju faktiskt en förbättring jämfört med förra gångens 45. Jag hade förstås hoppats på kvalificerade poäng men som sagt, känslan var fin. Nästa gång SKA det gå vägen!

25 januari 2014

Lång dag

Är sådär sjukt trött efter en lång tävlingsdag i Väsby hundarena. Tre agilitylopp var med båda flickorna. Inga roliga resultat att rapportera. Två disk vardera och ett varsitt med en massa fel och en 12e respektive 14e plats. Inte mycket att hänga i julgranen alltså. (Tur att julen är slut:))

Det har varit svåra men roliga banor. Det borde ha passat bra men kanske alltför svåra för oss. Rolig dag i alla fall. Härligt med inomhustävling med fint, rent underlag. Nu ska jag bara ladda om inför morgondagens rallytävlingar i Motala. Gissa hur sugen jag är?

24 januari 2014

Modig?

Jag känner mig modig. Jag gick i Petersburg ensam med hundarna vid skjutbanan där den ilskna älgen gick till anfall enligt NT häromdagen. Fast jag pratade högt med hundarna, visslade och förde liv så ingen skulle bli överraskad:). Jo, lite fånig kände jag mig allt.

Resten av dagen har jag farit runt som ett skållat troll. Städat, tvättat, handlat, bakat, lagat mat och slutligen haft kalas för sambon igen. Tur att jag var "ledig".

Nu är jag trött, huvudet känns tungt. Bäst att sova så jag är pigg imorgon. Det är ju tävlingsdags!!! Wohoo vad kul det ska bli.

23 januari 2014

Ruggigt

Det kändes sådär ruggigt och råkallt imorse. Sådär inte alls skönt att gå ut. Sådär så hundarna fick ha dubbla täcken. Pudlarna alltså. Men någon gång under dagen måste det ha lättat för när jag och bästis C gick en kvällspromenad tillsammans var det jätteskönt. En alldeles fin vinterkväll med lagom vintertemperatur. I alla fall när man var rätt klädd och hade hyfsat tempo.

Jag lyssnar på en bok just nu som jag inte kan låta bli att kommentera. Abbas hjärta heter den. Det är en berättelse om en kille som blev hedersmördad för några år sedan. Det är en bok som väcker känslor. Inga trevliga känslor. Jag blir så fruktansvärt arg, så jäkla förbannad! Det är inte lätt att som svensk förstå de värderingar som finns hos folk från andra länder när de skiljer sig så enormt från våra. Och det är såklart lika svårt åt andra hållet. Utan att ha lyssnat färdigt på den så tycker jag ändå att jag kan säga; -Läs (lyssna på) den!

22 januari 2014

Typiskt

Solen lyser på min i vanliga fall lediga onsdag. Jag ser den och önskar att jag fick vara ute i den längre än på vägen till pendeltåget. Men jag har varit på jobb i Stockholmstrakten så jag får vara ledig på fredag istället.

Sitter nu på tåget hem. Så himla skönt att slippa köra bil. Hittills har SJ och SL skött sig alldeles utmärkt. Inte en minuts försening. Tur det för i morse hade jag inte många minuter att spela på. Men jag var på plats i tid och nu tror jag nog inte att det ska vara några problem att ta mig hem heller.

21 januari 2014

Födelsedag och musikal

Vi har ju varit bortskämda med att ha en dotter i musikklass i många år. Det har inneburit en hel del fina musikaliska upplevelser. Men sedan hon hoppade av musikgymnasiet till förmån för samhällsprogrammet har det varit lite tunnsått med sådant. Då får man istället glädjas åt att barnens kusin har tagit över stafettpinnen så idag var vi på musikal igen. Jättekul.

Dessutom firade vi sambons födelsedag med att smaska i oss semlor. Helt fel egentligen, men Gud så gott! Det var inte lika kul när jag kände semlan ge sig tillkänna i halsen under Paolo-träningen...

Känns inte bra

I NT fanns den här notisen. Det känns inget vidare. Där går jag ju jätteofta :(

20 januari 2014

Balans

Egentligen hade jag bestämt mig för att strunta i 5:2 under Paolo-veckorna för det är så himla jobbigt att träna när man är så energifattig. Men efter den här hemska kalorihelgen fick det faktiskt bli en lågkaloridag idag. Och det måste ha funnits en del att ta av för det kändes inte alls lika hemskt som förra veckan. Så först 40 min rask promenad och sedan 15 minuter Paolo-övningar.

Om man följer Paolo på Instagram så kan man häpna över hur mycket han tränar. I helgen fanns ett par bilder på när han stod på huvudet. Bra balansträning. Jag blev inspirerad att testa. När jag var ung (usch vad hemskt det där lät) tyckte jag det var plättlätt att stå på huvudet. Lika lätt var det inte idag, men det gick över förväntan. Dock inte någon längre stund för det gjorde jäkligt ont i huvudet.

19 januari 2014

Kalas utan kras

Inte ens i skogen kom man undan den kalla blåsten. Men hundarna verkade inte bry sig. De rusade på och tyckte det var kul i snön. Bra att de fick ur sig lite energi för sedan var det kalasdags. Vi firade sambon och svägerskan med en massa fika så efteråt kände jag mig ganska sockermätt. Men gott var det. Efter det tog jag med hundarna ut och åkte lite pulka. Det blir man väl aldrig för stor för, va? För det är ju så kul :)


Vältajmat

Kroppen är trött efter veckans alla Paolo-övningar och i synnerhet efter dagens veckotest där man skulle ta ut sig rejält. Tur det är vilodag imorgon (eller rättare sagt idag eftersom klockan har passerat midnatt, jag somnade visst i soffan).

Har för övrigt ägnat dagen åt kalasförberedelser vilket inneburit bakning av bullar och kakor. Tursamt för bästis C och hennes N som kom på en oplanerad visit precis när bullarna var klara. Det kallar jag tajming :).

17 januari 2014

Allt jag kan...

- De där pudlarna, säger Winna, de är mina idoler! Och pudlarna jobbar på att lära henne allt de kan. Theo älskar att tugga på sina fleecefiltar. Har ingen aning om hur många han har tuggat sönder. Och nu vet Winna precis hur hon ska göra. Tugga, tugga, busa lite och tugga igen. Toarullar ska ätas upp. Tugga, tugga, svälj. Äckligt - O nej, jättegott enligt pudlarna.

-Lyft på benet när du kissar! Och sprätt så mycket du kan! Hälsar Elvira, inte Theo. - Men jag är ju flicka, säger Winna. - So what, kommer det från Elvira.

De fula skatorna får inte vara på tomten, tycker Theo. - Inga problem säger Winna. -Jag jagar bort dem! Och sådär håller det på i det oändliga. De lär henne så mycket dumheter och en del bra :)

Har varit på en mycket trevlig tacofredag hos styvfar.

16 januari 2014

Varför?

Jag tänkte skriva ett inlägg om att det inte är särskilt roligt att träna i ridhus. För det är det faktiskt inte. Det är kallt, skitigt och hundarna är hur äckliga som helst efteråt. Men så plötsligt kändes det inlägget så futtigt. Så larvigt och onödigt.

För plötsligt fick jag höra om en ung tjej som inte ville leva längre. En tjej som valde att avsluta sin tid här på jorden. Så fruktansvärt. Det är ingen närstående. Ingen som berör mig på det viset. Men berörd blir jag i alla fall. En gång för länge sedan tillhörde hennes pappa min umgängeskrets och jag lider med honom idag. Med honom och med hans närmaste som alla har mist sin älskade tjej. Jag lider med henne för det beslutet kom inte till henne över en natt. Det måste ha varit en lång process. En lång tid som hon inte mådde alls bra. Så otroligt lite man vet om vad som rör sig i huvudet på sina barn. Inte ens i den vildaste av fantasier kan man väl tro att ens barn skulle välja att dö framför att leva. Vad gör man som förälder? Hur orkar man gå vidare?

15 januari 2014

Snöigt

Det blev en härlig snöig promenad idag. Det är ju klart vackert ute. Lite hundvård har hunnits med. Sedan var Elvira på ultrljudsbehandling. Ville att hon skulle få en kompletterande dos efter hennes ryggonda och efter tävlingarna på den hårda, hala Kistamattan. Det var nog bra för lite knaster fanns i ryggen. Avslutade dagen på rallylydnadsmöte för planering inför nästa tävling.

14 januari 2014

Skratt

Idag skrattade vi åt varandras upplevelser av gårdagens Paolo-övningar, jag och kollegorna. Jag skulle gärna vilja vara en fluga på väggen och titta när de genomför sina. Jag vet ju hur ograciös jag själv är och kan inte tänka mig att "karlarna" är bättre :). Jag känner mig riktigt pepp och blev nästan besviken när jag läste lite noggrannare och konstaterade att det bara är övningar mån, tis, tors, lördag. Övriga veckodagar är man lämnad åt sitt öde så då gäller det att ha pli på sig själv om det ska bli några poäng. Man samlar alltså aktivitetspoäng för att tävla mot andra lag och inom laget.

13 januari 2014

Tur trots allt

Jag tog igår kontakt med arrangören av rallytävlingen och bad att få byta startnummer ifall det skulle dyka upp någon strykning eller om någon annan ville byta. Nu har jag hamnat i den andra startgruppen och allt känns plötsligt så mycket bättre :)

15 med Paolo

Nu har startskottet gått för 15 med Paolo. Det innebär 15 minuters cirkelträning om dagen med diverse olika övningar och håller på under 5 veckor. Jag och mina kollegor på jobbet är anmälda som ett lag. 15 minuter låter ju ganska simpelt och borde väl inte vara så jobbigt. Hm... Det var väldigt jobbigt. Kräksfärdigt nästan. Kanske berodde det på att dagen också innebar nystart på 5:2-dieten. Lågkaloridag, 45 minuters rask promenad och 15 minuters fysträning var väl inte den ultimata kombon. Men tänk vad stark jag kommer vara om 5 veckor:)

12 januari 2014

Suck...

Varför ska jag alltid ha sådan otur med lottningen i rallyn? Läste PMet till Motala och kunde konstatera att Elvira var lottad i första startgruppen i nybörjarklassen. Anmälan kl 07.30. Om jag hade hamnat i andra startgruppen istället hade anmälan varit kl 09.30. Det hade inte spelat så stor roll om det inte vore för att Winnas klass inte har anmälan förrän kl 12.30. Nu blir det en jäkligt lång dag och jag måste dessutom börja den med att gå upp i svinottan. Tävlingslusten blev plötsligt sisådär...

Länge sedan

Dottern och jag hade tänkt åka in till stan och handla födelsedagspresenter till sambon. Men så plötsligt visade det sig att sambon vill följa med. Ett inte särskilt vanligt fenomen. Inga födelsedagspresenter inhandlade alltså, men väl ett par slalompjäxor till dottern och ett par inomhusfotbollsskor till sonen.

Fotbollskorna kom väl till pass då det idag var dags för träningsmatch och hans urgamla skor hade gått sönder. Urgamla var de för det var ganska länge sedan sonen var igång med någon fotbollsträning. Men oj så kul att det är på gång nu. Förr, när båda barnen var aktiva inom någon idrott kunde vi tycka att det var lite kämpigt att det var matcher och resor var och varannan helg, men nu saknar vi det ibland.

Det var alltså riktigt roligt att ge sig ner till sporthallen och titta. Även om det bara var träningsmatcher som spelades. Inomhusfotboll är klart roligare att titta på än utomhus men om jag ska vara ärlig gillar jag både innebandy och handboll mer. Men det är roligt att han är igång med något igen, oavsett vad.

11 januari 2014

Fasen också

Här sitter jag med tårarna rinnande. Inte över att något har hänt mig eller de mina, men en fin liten pudel har gått i graven. En liten pudelkille som var född samma år som Theo. En liten pudelkille vars mattes blogg jag har följt så länge jag kan minnas och där jag nu kunde läsa att han fått somna in (pudelbus). Jag vill inte tänka på det, men jag vet ju att Theo inte kan leva hur länge som helst. Det kommer bli min tur att fatta det där beslutet. Inte idag, inte imorgon, men tidpunkten kommer närmare...

Over and out för julen

Så var det dags då, att städa ut julen för den här gången. Lite sorgligt känns det för det är så trevligt ljus hemma med ljusstakar och julgran. Samtidigt är det skönt för det känns lite renare på något sätt. Jag säger återigen att det där med kungsgran är rena drömmen. De barr som föll när man tog bort prydnaderna kunde räknas på ena handen, eller i alla fall på båda händerna:).

Lite snö har det kommit. Kul tyckte hundarna. Ut och busa bara. Busa fick de göra med Grappa i skogen också för hon hade haft en tråkig vecka med sjuk matte. Och röj blev det förstås.

När vi nu kom igång med det där att rensa bort julen kom jag också igång med att rensa bort en massa annat. Tvättstugan är ett sådant där ställe som har en förmåga att samla en massa skräp. Men nu är det så fint, så fint. Dottern tog intryck och rensade ut en massa från sin klädkammare och byrå. Känns bra!

9 januari 2014

Vinter på väg?

Utomhus tror växterna att det är vår och börjar knoppas. Men snart är det slut med det för nu ska visst kylan dra in. Ruskväder är det i alla fall och trött som ett as var jag när jag kom hem. Ingen rolig kombo för hundarna. Det blev bara en kort tråkpromenad och soffhäng.

Ett litet kort rallypass inne försökte jag mig på med Winna. Vi smög in i sonens rum och stängde dörren om oss. Men det tog väl typ två sekunder och sedan stod två pudlar och krafsade på dörren. Det går minsann inte att smyga för dem. Inte ens för den lilla döva :)

8 januari 2014

Lovely

Det blev en mjukstart på arbetsveckan. En dag jobb och idag ledig igen. En sådan där perfekt ledig dag. Träff med tre vänner för hundpromenad. Totalt 13 hundar. Fint väder. Riktigt härligt. Man blir liksom varm i hjärtat. Sedan fortsatte vi till klubben och tränade lite rally igen. Det gick precis lika bra som sist. Nu är det bara att hålla tummarna för att hundarna inte börjar löpa innan tävlingen den 26e.
 
Jag åkte in till stan också, för att reklamera mina gummistövlar som hade gått sönder. Det var inga problem så nu kan jag gå torrskodd igen. Som av en händelse råkade de (Stadium) märka ned sina reavaror till halva reapriset så jag blev visst med lite flera bra att ha sport-mys-kläder :)

7 januari 2014

Rutiner

Jag läser och hör här och var att folk tycker det är skönt att helgerna är över så de får återgå till vanliga rutiner. Förstår inte den känslan alls. Det är ju underbart att vara ledig och få njuta av de rutiner man skapar då.

6 januari 2014

Sista lediga dagen

Äntligen tittade solen fram. Så ljust det blev. Det känns som om det inte har varit något dagsljus de senaste gråa dagarna. Det blev förstås en skön skogstur med hundarna. Nackdelen med det här milda vädret är att det är så geggigt i backen. På så sätt kunde man önska sig några minusgrader. Men samtidigt är det ju så skönt att slippa frysa. 

Jag kom hem med tre smutsgrisar. Bara att stoppa in dem i duschen. En efter en. Theo först.

Sedan Winna. Och till slut Elvira. När hon nu ändå var där kunde jag ju lika gärna ta mig an hela henne.

Och då skulle hon ju blåsas torr. Och då blev hon fröken Fluff. Så då kunde jag lika gärna passa på att klippa också. Skönt när det var klart, x antal timmar senare. Nu är det slut med de sköna lediga dagarna och det är förstås inget att fira, men vi åt smaskig middag med oxfilé, pepparsås och klyftpotatis som om vi hade något att fira. Man får njuta så mycket man kan när man kan :)

5 januari 2014

Rallyträning

Nu har det varit en del agility ett tag och då kan det vara trevligt att varva med lite rally. Och just idag kändes det hur bra som helst. Vi var några stycken som träffades på klubben och byggde en nybörjarbana. Det är ju tänkt att Elvira ska tävla i slutet av januari (om vi inte blir bortlottade) så hon behöver lite banträning. Med mycket pepp och hyfsat högt tempo gick hon riktigt fint.

Winna fick först köra nybörjarbanan som den var men sedan körde vi den i högerhandling istället. Det kändes riktigt, riktigt bra. Inte en massa skall och inte en massa nos. Jättekul. Sedan tränade vi att backa och då kom förstås skallen... Även Theo fick gå banan och han var så lycklig att få vara med och träna.

4 januari 2014

Kistamässan, dag 2

Ännu en dag på mässan. Massor med folk och ett jädra oväsen. Men väl hemma igen är jag trött och lycklig. Jag är också väldigt glad att jag inte anmälde till ytterligare en dag, även om det förstås hade varit roligt att tävla individuellt också.

Såhär ser det ut vid sidan av banan. Massor med hundburar och en och annan människa som leker med sin mobiltelefon.

Resultatmässigt blev det en otrolig framgång för Winnas lag Småstjärnorna. Vi placerade oss trea i agility och tvåa i hopp och fick därmed två SM-pinnar. Det innebär att vi nu har fyra stycken (tre agility och en hopp) och plötsligt tändes hoppet om SM. Bara två pinnar till...det kan ju faktiskt gå....

För Elviras lag ville det sig förstås inte. S med Ayla känner sig helt frustrerad och ledsen för att det går så dåligt så idag fick jag köra med Ayla. I agilityklassen lyckades jag få runt både henne och Elvira även om det blev några fel, men de andra diskade sig. I hoppklassen diskade jag båda två. Suck. Men ärligt talat var Elvira superhäftig att köra i hoppklassen. Hon var taggad som tusan och hade en härlig fart och attityd.

Nästa gång det är dags för lagtävlingar blir den 9 februari. Fyra lopp med varje lag. Längtar.

3 januari 2014

Lagtävlingar Kista, dag 1

Vi ligger utslagna på hotellrummet. Det tar på krafterna att vara på Kistamässan en hel dag. Vi har tävlat lag och båda hundarnas lag var fulltaliga. Kors i taket. Men inte hjälpte det. Närmast kom Elviras lag i hoppklassen. Vi var helnollade men tiden räckte bara till en andraplats och tyvärr var det bara en SM-pinne.

Jag är nöjd med båda hundarnas insatser så när som på att Winna gick ur slalom, vilket sedan ledde till att hon tog en tunnel och diskade sig. Resten gick jättefint och agilityklassen nollade hon.

Elvira nollade hopploppet trots att jag halkade omkull och blev efter i sekvensen som kom sedan. I agilityloppet hoppade hon kontaktfältet på balansen (och det är jag kanske inte så jättenöjd med) men resten gick jättefint.

Vi bor på Scandic Victoria Tower och det var ju väldigt bekvämt eftersom det ligger vägg i vägg med mässan.

2 januari 2014

Lite träning

Två hundar var väldigt sugna på agilityträning idag. Det känns skönt att de har fått springa av sig lite innan lagtävlingarna imorgon och på lördag. Fast fy för den lede vad jag avskyr skitiga ridhus.

1 januari 2014

Bio igen

För det mesta kommer vi aldrig iväg på bio, men plötsligt blev det två gånger på kort tid. Idag var det dags för Hobbit (andra delen). Sambon, jag och dottern tillsammans med styvfar och bästis M. Två timmar och 40 minuter i ett tredimensionellt actionfyllt äventyr. Man får ta den för vad den är, en fantasyfilm, en kamp mellan det onda och det goda, mycket effekter och definitivt inte långtråkig. Jag tycker den var riktigt bra.

Fast nästa gång när vi går på bio med handikappgänget så ska vi tänka på att sitta på rätt rad för hörselslingan och längst ut på raden så det går att ställa sig upp när ryggen värker ;).

Nyårsfirande

Precis som det brukar vara firades det nya året in med bästa vännerna. Trerättersmiddag förstås med gratinerad hummer till förrätt, oxfilé med hasselbackspotatis, rotfrukter och pepparsås till varmrätt och pannacotta till efterrätt. Precis som det brukar blev vi alldeles proppmätta.

Detta år var vi hos bästis M i Hageby och vid tolvslaget stod vi på deras altan och tittade på en alldeles galen mängd raketer som smälldes av. Plötsligt såg vi att det började ryka rejält med svart rök en bit bort. Nyfikna är vi av naturen så vi gick förstås och kollade vad som var på gång. Det brann!! I ett altantak hos någon som inte var hemma. Många var de grannar som ringde 112 (utan att få svar) och som hjälptes åt att försöka släcka branden. Med brandsläckare och vattenslang lyckades det turligt nog. Och vartefter kom även brankåren (någon hade tydligen fått svar från 112 till slut). Skönt att det gick bra för tusan vad fort branden utvecklades. Det är ett händelserikt område det där ;)