Varje gång jag får en simtid är jag uppbokad på något annat. Det är alltså väldigt svårt att komma igång med Winnas simning. Idag fick jag möjlighet att simma och borde förstås ha tackat nej eftersom jag är sjuk. Men jag tänkte att jag nog skulle fixa det. Det tar ju inte så lång stund trots allt och inte är det så jobbigt för mig heller. Winna var jätteduktig och simmade på så fint.
På hemvägen stod det en älg mitt på vägen. Oj, vad rädd jag blev. Tur att jag körde sakta och fint i det hala väglaget så jag lugnt kunde bromsa in och låta älgen lunka iväg. De är stoooora, kan jag lova.
Inte har vi den största trädgården i världshistorien precis, men vi har en liten tomt och den duger bra att rejsa runt på. Jag är fortfarande hemma och sjuk så för övrigt är det väldigt lugnt här. En bra sak med att vara hemma är att jag har hunnit ta fram symaskinen och laga en massa saker. Dessutom har jag sytt ett nytt halsband till Winna.
Det blev en skapligt tidig morgon. Winna verkar inte riktigt ha koll på det där med sovmorgon. Men det gjorde inte så mycket. Vi hade en hel del att göra. Bl a åka till tippen två gånger med skräp. Så himla skönt att bli av med allt. Nu kan man faktiskt gå in i garaget. Vi tog oss också för att åka och panta. Det gör vi alldeles för sällan. Pinsamt att komma med fyra stora sopsäckar och två backar. Och ännu pinsammare att lämna in kvitton för 350:- i kassan:).
Vi kapade lite träd och buskar och hundarna passade på att busa runt lite. De ser ut och låter som monster när de leker.
Åkte med vännen med löwchenhunden till bruksa för att se om den eventuellt är intresserad av att träna lite agility. Jodå, hon sprang genom tunneln, hoppade några hinder (gick under ibland), hoppade däcket och testade slalom. Det gick riktigt bra. Winna och Elvira fick köra rundbana några gånger och även lite slalom. De var glada och träningssugna.
Har också hunnit med en skogspromenad med en annan hundvän, badat Elvira och jobbat vidare på projektet nakensheltie.
Lite försenat kommer här ett inlägg om andra dagen i Rättvik. Efter en natts sömn tyckte jag att jag kände mig lite bättre och tänkte att det här ska nog kunna gå. Men den känslan varade inte länge. Rösten var i princip helt väck och jag var seg och konstig efter en stund i körhallen. Hade tänkt att jag skulle vara så mycket som möjligt ute eller i bilen men det blev ganska kallt efter ett tag. Men är man nu på plats är det i alla fall roligare att försöka tävla än att bara sitta där och dumglo så vi startade i de individuella loppen. Agilityklassen gick bäst, om man nu kan säga så om ett lopp med typ 20 fel, men det tråkiga är att så fort något strular, vilket det gjorde i slalom, blir hon enormt klistrig och svår att jobba med. Hoppklassen började också ganska bra men sedan blev hon så förvirrad av min tysta handling att jag bara gav upp och gick ut. Självklart inte sur på hunden utan ledsen för att jag inte kunde fixa det bättre.
Agilityklassen var det enda lopp som filmades i helgen tyvärr.
Sedan var det dags för lagloppen och jag kände att det var ganska meningslöst att ens försöka så vi bestämde att Lena (som jag åkte tillsammans med) skulle prova att köra med Elvira. Lena är superduktig så jag kände stort hopp om att det skulle gå bra. Det gjorde dock inte Elvira som bara tog ett par hinder på vägen och sedan drog av banan och ut genom körhallen eftersom dörren råkade stå öppen. Lite lätt panikkänsla uppstod eftersom jag inte visste vart hon skulle ta vägen. Men det visade sig att hon bara sprang ut dit jag hade lämnat över henne till Lena och sedan kunde hon fångas in igen. Skönt.
Sista lagloppet blev jag då tvungen att springa själv. Jag gjorde verkligen en kraftansträngning och fick henne igenom med 15 fel. De andra två hundarna gick också runt så vi fick i alla fall ett resultat. Det är så himla typiskt att jag skulle bli sjuk när det kunde ha gått så bra med laget. Elvira brukar ju faktiskt vara stabil i lagloppen. Det är inte så jätteofta hon diskar sig där. Men det var inte mycket att göra åt.
Idag är jag hemma och försöker kurera mig lite. Jag tar det hur lugnt som helst. Bara ligger i sängen och läser bloggar och kollar på film. Rösten har inte kommit tillbaka. Kanske är den lite bättre men det beror förmodligen på att jag vilar den och inte försöker prata hela tiden. Jag tycker det är jättejobbigt att inte kunna prata. Jag är inte den tystlåtna typen:). Men en tankeställare har jag fått. Jag ska nog träna Elvira i tyst handling för det tvingar henne att ta lite mera egna initiativ och våga lita på det jag visar med kroppen. Jag tror i alla fall det kan vara nyttigt. Vi ska också träna på att andra personer kan köra med henne. Det är nästan ett krav för en laghund. För övrigt känns det ganska skönt att det är tävlingsvila nu ett tag. Vi har så mycket vi behöver träna på och jag tror vi behöver en liten paus faktiskt. Ibland är det vad som krävs för att allt ska trilla på plats. Nästa tävling blir med laget i Kista i januari.
Första loppet med fem fel i slalomingången. Oj vad hon kämpade på balansen. Först kom hon snett på uppfarten men slet verkligen för att komma rätt. Det syns inte så mycket på filmen men jag hade hjärtat i halsgropen för jag var rädd att hon skulle göra sig illa. Sedan hamnade hon på sidan på nedfarten också men fixade det ändå. Lillskruttan vad duktig hon var.
Andra loppet. Noll fel. Tredje plats. Uppflyttningspinne.
Vad skönt det är när man ska åka på tävling och inte behöver gå upp mitt i natten. Hämtade upp Carina vid 9-tiden och sedan åkte vi vidare till Åby och hämtade upp sheltien Milla. Matten mådde tyvärr inte riktigt bra så hon valde att stanna hemma.
Elvira gjorde två helt ok lopp, tyvärr med 5 fel i varje vilket ledde till 6:e plats i båda loppen. Agilityloppet var ganska svårt men det gick superfint ända tills hon sprang på sidan om ett hinder. Jag fattade faktiskt ingenting. Men när jag sedan tänkte efter så var det nog så att jag inte talade om för henne att hon skulle hoppa (tycker kanske att hon ska ta det som står mitt framför näsan) för i mitt huvud var jag redan på nästa hinder som för oss innebar loppets största svårighet. Det är bara att ännu en gång pränta in i huvudet att ta ett hinder i taget!!! Agilityloppet blev inte filmat för mina kamrater körde samtidigt på den andra banan. Hopploppet syns ovan.
Milla då? Ja, hon gick riktigt fint tycker jag. Bjöd bra på hindren och jobbade fint med allt utom slalom. Jag vet ju att det är hennes största problem just nu och tyvärr lyckades vi inte få till det riktigt. För övrigt är jag jättenöjd med båda hennes lopp. Hon har också varit en ängel att ha med sig, min favoritsheltie:)
Vi har verkligen haft en riktigt rolig och skön dag. Lagom varmt, fina planer, ok banor, bra arrangemang och dessutom massor med trevliga agilityvänner.
Har inga fantastiska resultat att rapportera från Lindesberg, varken för mig själv eller för Ann:(. Det betyder förstås inte att allt gick åt skogen. Elviras agilitylopp gick riktigt bra. Vi var endast ett hoppat kontaktfält från en andraplats och pinne.
Hopploppet gick inte lika bra. Där blev det 15 fel eller nåt. Det gick ganska bra egentligen ända tills ett byte där jag blev lite sen och hon hoppade mot mig och fick fem fel för kontakt. Då tappade jag fokus litegrand och missade att gå med henne till en tunnelingång = vägran och ytterligare kontaktfel.
Kände mig rätt stressad när vi skulle åka hem. Jag skulle ju på 75-årskalas hos min svärmor. Hade trott/hoppats att tävlingen skulle gå lite fortare, men som ni vet så tar det alltid längre tid än man tror. Lite kalasande hanns dock med och även hjälp med markservicen. Visst är hon och svärfar underbara i sina IFK-tröjor. På baksidan är de tryckta med namn och ålder dessutom:). (Fototgraf Stefan Kjellertz)
Började med hopploppet. Bestämde mig för att testa ett byte som jag inte var säker på att jag skulle hinna och det gjorde jag inte riktigt heller utan sprang mitt framför fötterna på hunden som svarade med att hoppa rakt på mig. Fick dock inget fel för det men lyckades tränga henne i slalomingången istället. Fem fel alltså. Tror det blev en 12e plats.
Agilityklassen gick bättre. Noll fel, tredje plats och pinne. Herregud, vilken helg. Fyra odiskade lopp. Tre nollade och tre pinnar. Det känns nästan overkligt. Om jag fick önska något mera så skulle det väl vara att vi kom ifrån det eländiga hoppandet, för i ärlighetens namn, och som synes på filmerna, borde vi väl ha haft några kontaktfel...
Nu har vi två pinnar i hopptvåan och två pinnar i agilitytvåan. Hjälp, en pinne till och vi hamnar i trean. Det är vi inte riktigt redo för ännu. Skulle dock vara kul om vi kunde fixa det under hösten så vi kan starta i trean till våren.
När vi tittade på vädret igår såg det ut att bli riktigt fint väder idag. Vi bestämde oss för att vi skulle åka och bada. När vi vaknade imorse var det mulet och ganska blåsigt. Kändes inte som något badväder. Bestämde mig för att fixa iordning Theo så han skulle bli ren och fin. När han var klar hade vädret förändrats. Hm, kanske skulle åka och bada i alla fall. Så blev det. Vi packade in oss i bilen och åkte till Ramsdal. Där var det lugnt och skönt. Endast en familj med hund när vi kom. Elvira blev eld och lågor för den hunden var det riktig fart i. De busade runt en stund och Elvira sprang till och med ner i vattnet frivilligt. Eller frivilligt kanske inte är rätta ordet. Hon tänkte nog inte på vad hon gjorde, bara jagade den andra hunden. När hundarna hade lekt färdigt gick den andra familjen därifrån och vi blev ensamma kvar. Hur skönt som helst. Hundarna kunde vara lösa och strosa runt i vattenbrynet, rejsa runt eller bara slappa. Perfekt dag.
Hann inte blogga igår så det får bli lite avrapportering såhär i efterhand. Gick upp vid 6-tiden. Trött som tusan eftersom det hade blivit sent kvällen innan (efter en fantastiskt god och trevlig middag med tillhörande åskväder). Packade ihop alla mina grejor och drog iväg till tävlingsplatsen. Elviras och mitt första lopp för dagen var agilityklass 1. Banan var jättesnäll och hoppet tändes om att vi borde kunna få till det. Men, nej, det gick inte den här gången heller. 10 fel och en 7:e plats. Gissa vart jag fick felen.... Kontaktfält, yes, rätt gissat. Dock inte på balansen där det brukar vara.
Andra loppet, hoppklass 2. Här gjorde vi ett riktigt bra lopp och gick nollade i mål. Trots en bra tid räckte det inte längre än till en fjärdeplats och såklart var det bara tre pinnar. Men jag var supernöjd med det här loppet.
Tredje loppet. Hopplag. Återigen ett nollat bra lopp men tyvärr skadade sig en av lagmedlemmarna vilket gjorde att hon blev tvungen att bryta och en annan diskade sig så det blev inget resultat för laget.
Fjärde loppet. Agilitylag. Elvira gör ännu ett bra lopp. Vi fick en femma på balansen, men den här gången kändes det inte riktigt rättvist. Jag höll verkligen i tills jag såg att hon gick ner, men det tyckte tydligen inte domaren. Inget att gräma sig över och det spelade heller ingen roll då övriga lagmedlemmar diskade sig.
Summan av dagen blev alltså två nollade lopp, ett med fem fel och ett med 10 fel. Ingen disk!! Sedan var det dags att åka hem. Sorgligt men sant. Jag hade så gärna velat vara med även tredje och sista dagen, men familjen måste gå före hundarna. Båten gick 19.10 och jag var väl hemma vid 01.30-tiden. Efter att ha gått en kortis med Elvira och kastat in mig i duschen stupade jag i säng. Jag var sååååå trött.
Dagen har gått i ett. Först jobb förstås, sedan hem så snabbt som möjligt för att ta Theo på behandling. Han mådde rätt ok. Lite känning i bogen. Men jag kan inte vänta mig att han ska vara mycket bättre än så. Det är dock så roligt att han efter varje behandling är galet pigg och istället för att ta det lugnt rejsar omkring som värsta unghunden.
Nästa aktivitet var dotterns sång- och musikavslutning för den här terminen. Lägger med en film på den genemsamma avslutningssången. Skulle filma dotterns solouppträdande (piano och sång) men tyvärr blev ljudet inte alls bra då mikrofonen var dåligt placerad:(.
Sedan ville man bara hem och ta det lite lugnt men dottern var hungrig och ville ha mat. Dessutom skulle det vara matsäck med till skolan imorgon. Bara att fixa alltså. En ordentlig promenad med hundarna har jag avslutat kvällen med och nu ska jag försöka komma i säng lite skapligt.
Har haft en helt underbart skön dag i Oskarshamn. Vädret har varit perfekt. Varmt i solen men svalt i skuggan. Elvira och jag gick en promenad längs med vattnet och det kändes verkligen sommar. Det luktade sommar. Från havet. Av värmen. Så ljuvligt. Att tävla i Oskarsham är väldigt trevligt. Tävlingarna där sköts proffsigt, de har fina planer, bra framhoppning, fina omgivningar och duktig speaker som gör att det blir spännande för dem som tittar och även höjer stämningen för den som är inne på banan. Toppbetyg alltså.
Elvira började med ett individuellt hopplopp i klass 2. Banan var bra, men en lurig slalomingång med en tunnel i närheten drog till disk för många. Vi fixade slalom, men straxt därefter gjorde jag ett generalfel. Jag sprang ifrån Elvira. Vände ryggen mot henne. Precis det jag inte får göra. Hon sprang förbi hindret och fem fel blev genast fakta. Resten av loppet gjorde hon fint. Lite skuttigt men jag kände mig nöjd när jag gick i mål. Tiden blev inget vidare eftersom jag fick ta henne tillbaka runt det hinder vi hade missat och resultatet blev en fjärdeplats.
Sedan var det dags för lagloppen. Först agilityklassen. En rolig bana men rätt klurig på sina ställen. Även här en slalomingång som skördade sina offer. Den klarade vi dock, men fick en femma för att hon hoppade av gungan precis innan den slog ner. Loppet gick för övrigt jättebra och jag var återigen nöjd när jag kom i mål. Såhär i efterhand kunde man ju ha önskat att hon inte hade hoppat av gungan för då hade vi fått vår första SM-pinne. Istället blev det en tredjeplats och endast två pinnar delades ut. Vi fick i alla fall pris och det här var vårt hittills bästa resultat.
I hopploppet fick vi till det riktigt bra ända tills jag gjorde ett dåligt byte och tryckte henne mot fel hinder = disk. Diskade sig gjorde även en av de andra lagmedlemmarna så i hoppklassen blev det inget resultat alls för 2 + 2.
Vi har haft en härlig dag och jag åkte hem nöjd och glad tillsammans med en mycket trött hund:).
Kl 07.30 åkte Carina, jag och Lotta till Väsby BK. Vi kom i god tid innan vår första klass skulle starta. Alltför god tid skulle det visa sig. Vi kan väl säga att det inte var den snabbaste tävlingen jag har varit på och det hade räckt om vi hade startat vid 10-tiden hemifrån. Jaja, nog om det, jag är glad att det anordnas tävlingar så jag vill inte gnälla. Kan väl bara nämna att vi inte var hemma förrän vid 21.30-tiden...
Elviras och mitt första lopp var agilityklass 1. Det visade sig vara en riktigt superenkel och fin klass 1-bana. Aldrig kommer det nog vara en sådan perfekt bana för mig och Elvira igen. Inget krångel, inga bakombyten, bara att ösa på. Kontaktfälten gick vägen = mycket positivt, Elvira öste på = toppenbra, slalomingången funkade inte = inte lika bra. Summan av karedemumman blev fem fel. Jag kände mig faktiskt riktigt nöjd och glad när jag gick i mål och inte besviken trots de snöpliga felen.
Hoppklass 2 var inte heller särskilt svår utan en mycket fartig bana. Lite strulig mot slutet bara. Elvira körde på och jag försökte verkligen tänka på att jobba varje hinder. Mina placeringar var inte de bästa i slutet av banan men vi löste det. Och vi löste det så bra att vi vann!!!!!!! Vi tog en pinne, vi tog en pinne och jag är så lycklig, så lycklig. Lotta och Lissie nollade också, kom på andra plats och tog en pinne. Snyggt jobbat av Söderköpings BK.
Min dotter (vid pianot) och hennes klasskamrat sjunger I am not a robot på gårdagens musikcafé. Härligt att hon fixade det trots att hon varit genomförkyld och haft ont i halsen hela veckan och nog helst hade velat ligga hemma i sängen. Hon lyckas alltid dra på sig förkylning när det är dags för något uppträdande. Jag är i alla fall "stolt som en tupp" :).
Dottern ensam med låten Waiting outside the line. Om ni undrar varför filmen är så skakig så beror det på att jag var minst lika nervös som hon:).
