Plåster på såren

Det bidde ingen vidare bra dag. Elvira vaknade med en krångelmage. Jag fick ringa min agilityvän och säga att vi inte behövde åka så tidigt till Kungsör utan vi sköt fram det ett par timmar så vi skulle komma lagom till small-klasserna. Efter lite kräks, vila och mat mådde Elvira bra igen och hon fick följa med till tävlingen. När vi kom visade det sig att sista hoppklassen för medium var kvar så Elvira fick trots allt köra ett lopp. Kanske tycker ni nu att jag är en dålig matte och att hon inte borde ha fått vara med. Men jag har varit med om den här magen ett tag nu och det fungerar vanligtvis så att hon mår bra när det där kurret väl har passerat. Hon var hur pigg och glad som helst och har inte visat några mera tecken på att må dåligt på hela dagen. Det larviga är bara att jag ändå behandlar henne lite varsammare än vanligt. Vill inte pressa henne utan kör så försiktigt så. Det fungerar dock inte så bra att göra på det viset. Hon förstår inte vad jag menar utan frågar och klistrar sig fast alternativt tar hinder på egen hand. Så vi diskade oss.

Winna då, hon mådde ju fint i alla fall. Men ännu en ny arena med nytt underlag... Hon var i alla fall inte lika tveksam som i Väsby så det var ju positivt. Dock blev det inte många rätt. Tre lopp ledde till tre disk. Tunnlar är ju kul, men varför ska man välja rätt ingång? Men shit happens som någon sa. På't igen bara. Imorgon kör vi rally.

Min agilityvän är snäll. Hon hade virkat en fin fleecedyna till mig. Den fick bli plåster på såren på denna dag.