Sådan mor och morbror....

...sådan son och systerson. Sonen förgyllde tillvaron här hemma en liten stund idag. Härligt att träffa honom. Visserligen pratar jag med honom allt som oftast men att ses är förstås snäppet bättre.

När vi skaffade Theo för många år sedan var det sonen och jag som i första hand var överens om att vi skulle ha hund och att vi skulle hjälpas åt med rastningen. Kanske har han inte alltid tyckt att det där med rastning är jätteroligt, men han har alltid tyckt mycket om hundarna och nu när han har flyttat hemifrån är saknaden stor. Så stor att tankarna om en egen hund har börjat spira. Vi får väl se vad som händer...