Den där sheltien

Vad man än hittar på med den där sheltien så är hon en hejare på att skälla. Jag har ganska länge tänkt ta tag i det där med att cykla med hundarna. Jag vill bättra på både deras kondition och muskelmassa. Idag gjorde vi ett första försök. Cykeln hängdes på bilen och vi åkte ner till Tegelbruket. Planen var att köra mot Mem. Vi började med promenad så hundarna skulle kunna rasta sig och värma upp. Sedan satte jag mig på cykeln och det började jättebra. Hundarna sprang före i lagom tempo. Antar att det var något spännande de sprang emot för när det intresset lagt sig blev cykeln plötsligt väldigt intressant för Winna.

Hon skällde och sprang fram och tillbaka framför cykeln. Kändes inte jättetryggt precis. Viran brydde sig inte särskilt utan sprang på vid sidan. Det enda som var lite läskigt med henne var att hon plötsligt kunde få lukt på något på andra sidan cykeln och då hastigt bytte sida framför. Det gick med andra ord inte speciellt fort framåt. Vi varvade cykelförsöken med promenad. När Winna kom ner i varv cyklade vi lite igen. Och så höll vi på. Det här var som sagt ett första försök. Med lite träning ska vi säkert kunna utvecklas även på den här fronten.

Det var väldigt blött längs kanalbanken så det var inga rena hundar som kom hem. Blev att kasta in dem i duschen. Så nu har jag en halvtvättad sheltie och en heltvättad pudel <3. Lilleman slapp vara med om hela äventyret. Fast han kanske skulle ha suttit i cykelkorgen när jag tänker efter. Det får bli nästa gång.