Härlig känsla

Efter att ha fastnat i ett långt telefonsamtal precis i innan jag skulle gå hem från jobbet fick jag skynda på som en tok för att hinna till Bruksa och träna med C. Men jag är glad att jag gjorde det för det var ett sådant där härligt må-bra-pass. Vi byggde en liten bana, inte särskilt svår, men där man kunde få upp bra fart. Och som ni vet är ju fart det som prioriteras allra mest nu. Framförallt för Winnas del. Även för Elviras del var det bra för hon har varit jättehoppig och klistrig på sista tiden men idag kändes det inte alls så. Vi åkte alltså därifrån men en skön känsla i kroppen.

Vad jag egentligen var sugen på att träna var den här banan från VM. Inspirerad av de här loppen:







Lisa Fricks lopp är så fint så man nästan blir gråtfärdig. Vilken förebild!