Hur ska man hinna?

Varför har man inte tillräckligt mycket tid för att hinna umgås med alla man vill? Det känns alltid som om man slits mellan tusen saker. Man ska prestera på jobbet, hålla hemmet i acceptabelt skick både in- och utvändigt, handla, laga mat, tvätta, vara aktiv i egna och barnes intresseföreningar osv, osv. Känns det igen?

Jag önskar att jag hade mera tid att ägna åt först och främst den närmaste familjen. Det är inte många minuter som man egentligen pratar med varandra. Man träffar barnen/sambon en liten stund och frågar hur dagen har varit. Sedan har alla olika aktiviteter som hundar, handboll, fotboll, kompisar, dator, tv mm.

Man vill också hinna med övriga familjen, som föräldrar, mor/far-föräldrar, svärföräldrar, syskon, svärsyskon och allt vad det heter. I bästa fall hinner man träffas till högtider, födelsedagar och liknande. Några enstaka tillfällen däremellan kanske. Man har också sina närmaste vänner som man vill träffa. Men eftersom deras scheman ser likadana ut som ens eget är det inte lätt att få till något. Det finns också andra, inte lika nära, vänner som man egentligen skulle vilja ha mera kontakt med, men som man absolut bara inte hinner. Skulle också önska att jag hann med att träna lite mera och jag skulle vilja lägga mera tid på hundarna. Varför är det såhär egentligen??

Tur att det finns telefoner, för hinner man inte träffas så kan man i alla fall prata med varandra och det är ju inte så illa det:). Egentligen handlar det väl om att planera och prioritera och jag är antagligen inte bäst i världen på det. Jag får försöka skärpa mig:). Nu ska jag rasta hundar och gå och lägga mig så jag orkar med morgondagens aktiviteter. Dottern vill åka till Linköping och titta på en cykel och gärna åka en sväng till IKANO-huset också. Får se om jag vill ställa upp på det. Just nu har jag ingen lust alls för hennes humör är inte ett dugg roligt. Tonåring = Humörsvängningar!!! Suck.