Äntligen, äntligen var det dags för husbilsutflykt. Jag hade bytt min lediga onsdag till ledig fredag vilket gav fyra sammanhängande dagar. Förra årets Kristi himmelfärdstur gick till Öland och vi hade då alldeles fantastiska dagar med underbart väder. Den här gången började det inte lika lovande. Vädermässigt alltså.
Vi hade bestämt träff med Bästis C och N i Ånnaboda. Stor camping med fina friluftsområden. När vi kom dit i torsdags var vädret grått, kallt och blåsigt men vi gick en tur och hade det bra ändå. Grillmiddagen intogs inomhus dock.
Nästa morgon såg det betydligt trevligare ut. Strålande sol från klarblå himmel.
Vi gav oss ut på långtur. Oturligt nog hade vi glömt att packa med både ryggsäck till fikat och ryggsäck att bära hund i.
Fikat var ju viktigt så det fick packas i en liten tygkasse som låg i bilen. Den var inte av bästa kvalitet så ganska snart gick ett av bärhandtagen sönder :). Nu står ryggsäckarna med på packlistan till nästa tur.
Valpen fick bäras på armen och då var man glad att det var en pyttesheltie. Inte så att hon behövde bäras hela tiden, men vi var ute många timmar och då behövdes en del vila mellan varven.
Vi siktade på ett stopp i Suttarboda. Det lät som ett trevligt ställe och vi tänkte att där kanske det fanns någon liten glasskiosk. Det gjorde det inte. Det var mer av en lantgård. Ingen glass i sikte.
När vi kom till den före detta skidbacken i Ånnaboda kläcktes idén att gå uppför hela backen för att titta på en rosa sten som skulle finnas där uppe. Alla var väl inte lika entusiastiska (t ex jag). Men upp gick vi.
Här slår de som bestämmer sina kloka huvuden ihop...
Den rosa stenen var inte rosa längre, men en stor sten var det i alla fall uppe på backen Storstenshöjden.
På kvällen smakade det riktigt gott med mat och den här gången kunde vi sitta utomhus och njuta ända tills solen gick ner.
Trött valpis.
Trött stortjej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar