Tolvslaget

För att slippa smällandet vid tolvslaget tog vi bilen och åkte Östra Rydsvägen ut från stan. Strax efter soptippen går en grusväg längs med den vanliga vägen. Förra året körde vi in på den och stod där tills allt hade lugnat ner sig. Vi tänkte att vi skulle göra det i år igen. Det var bara det att det var väldigt mycket snö.

Men vi har ju fyrhjulsdrivet och det fanns hjulspår så någon hade åkt där före oss. Så vi åkte in och när det väl var dags att ge oss hemåt körde vi vidare framåt. Jag hade glömt hur lång den där vägen faktiskt är. Och jag kan lova att den nu kändes dubbelt så lång för jag var livrädd att vi skulle köra fast eller köra sönder bilen.

När vi nådde slutet och såg stora vägen igen möttes vi av en vattenfåra tvärs över vägen. Helvete, bäst att stanna och se hur djupt det var. Vi kände lätt ångest kan jag lova. Turligt nog var det inte särskilt djupt så vi kunde köra igenom. Men så körde vi fast precis när vi skulle ut på vägen igen. Efter lite trixande fram och tillbaka kom vi loss.

Jösses vilken pärs. Allt för Arya ❤️. Och faktum är att hon har haft ett lugnt och bra nyårsfirande.