Farväl älskade Winna ❤️

Förra söndagen var jag, Annnika och hundarna i Svärtingeskogarna och gick en skön promenad. Alla hundarna var glada och Winna var hur pigg som helst 🥰

På kvällen satt vi i soffan och kollade på TV och Winna låg bredvid mig och sov. Plötsligt satte hon sig upp och mungiporna drogs bakåt och hon visade tänderna så hon såg alldeles galen ut. Hon började också tugga och saliven rann. Sedan började hon skaka och fick kramper i kroppen, hon liksom försökte springa fast benen inte bar. Krampanfallet höll på ett par minuter gissar jag. Det var så sjukt otäckt!! Efteråt var hon vinglig och ganska förvirrad 😢

Natten tillbringade vi på en madrass på golvet för jag vågade inte ha henne i sängen om hon skulle bli vimsig och ramla ner. Dock sov hon lugnt i princip hela natten. Nästa dag var hon mer eller mindre som vanligt. På tisdagen var hon med mig till jobbet för på eftermiddagen hade vi en veterinärtid i Linköping hos bästa Pia. Alla prover vi tog visade sig vara bra, vilket gjorde att vi kunde undanta det mesta utom en tumör i huvudet. Det vi nu hade att hoppas på var att det skulle dröja länge, länge innan hon fick nästa anfall.

Onsdagen kom och vädret var kallt och ruggigt så vi höll oss mest inomhus. Winna uppskattade att ligga framför brasan. Framåt kvällen skulle vi ge oss iväg till agilityträningen men strax innan började nästa anfall. Den här gången rullade hon runt, runt, runt. Tack och lov var det ett kort anfall och strax var hon med igen. Hon tittade på mig lite förvånat som "varför ligger vi här"? Att anfallen kom så tätt gav mig tyvärr inget val gällande det där beslutet man aldrig vill ta. Det där fruktansvärda, vidriga mardrömsbeslutet. Att ta farväl av sin älskade vän ❤️

Underbara Pia kom hem till oss och såg till att Winna fick det allra bästa avslutet som går att få. Tillsammans med familjen som hon älskade så mycket 😢💔

Winna, allas vår solstråle och lilla prinsessa, hon skulle ju vara med oss länge till! Det gör så ont att fortsätta utan henne💔

Vi har haft så otroligt mycket roligt tillsammans.

Jag är så stolt över henne ⭐️

Hon var min "perfect match" och hon tog mitt hjärta med storm redan den allra första gången jag såg henne, trots att hon då var Pias hund. Vi var menade för varandra. Det var bara så.

Att springa agility tillsammans var fantastiskt roligt.

Och tänk att hon blev klubbmästare i mästarklass i rallylydnad så sent som i oktober ⭐️ Då grät jag av att känna hennes glädje på banan. Hon briljerade och jag var så lycklig att få göra det tillsammans med henne.

Men mest av allt var hon den mest älskvärda och snälla. Det finns inga ord som kan beskriva hur mycket vi älskar henne och hur mycket vi saknar att ha henne här hos oss❤️

Så här glad och busig ska jag alltid minnas henne ❤️

Farväl mitt lilla hjärta ❤️.