Rallylydnadstävling på hemmaplan betyder förutom tävlande också en del funktionärande. Förmiddagen ägnades åt att vara inropare i nybörjarklassen. SMHI hade lovat regn hela dagen och det kändes ju inte så kul. Turligt nog hade de fel och det var uppehåll hela nybörjarklassen. Kallt som tusan men i alla fall uppehåll. Sedan kom regnet och då var det dags för mästarklassen. Jag vill att det ska vara en trevlig upplevelse för hunden att tävla och funderade starkt på att stryka mig.
Men så var det det där med att banan var som ritad för mig och Winna. Det kändes som once in a lifetime att inte ett enda av våra "svåra" moment var med. Inget bärande av föremål, inget backa, inget stå i honnören. Jag ville verkligen starta och Winna verkade inte bry sig det minsta om att det regnade så vi gjorde det. Och jädrar vad bra det kändes. Hon gick så fint och fokuserat. En del småmissar, som snett sättande, nos, bris typ, men vi gick i mål med känslan av att ha lyckats. Sedan honnören. Sitt på höger sida. Då märktes det att det regnade. De små ögonen kisade och blinkade när hon tittade upp på mig. Vi härdade ut tills tiden var avklarad, men sedan var det svårt att hålla henne i schack. Hon fick ligga, sitta, byta position och började skälla. Jag undrade om jag skulle klara av att hålla henne kvar i rutan. Men det gick, pust!
Sedan var det poängen. Vi fick ihop hela 89 poäng i vår första mästarklass! Det räckte till en andraplacering. Gissa om jag var glad! Den här tävlingen får jag nog leva länge på. Jag har anmält till Norrköping på måndag så då får vi göra ett nytt försök. Gissar att vi inte har samma tur med banan då. Men vi ska göra vårt bästa.
Gissa om vi blev förvånade när vi upptäckte en stor lastbil på Bruksas parkering imorse. Jag fick äran att prata engelska med polacken och be honom köra därifrån :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar