Hemma igen ❤️

Nu är han hemma igen, min lilla pudelpojke. Men i en skepnad så makaber. Att få hem honom som aska i en urna känns faktiskt ganska hemskt. P hade honom med sig till klubben idag när vi skulle träna. Ju närmare klubben jag kom ju större kändes ångestklumpen i magen. Att fokusera på träningen var i det närmaste omöjligt och jag lallade mest runt. Tänkte på att min Theo var med i bilen som så många gånger förr, bara det att inget är som förr och kommer heller aldrig mer att bli det.