Esterön

Vi tog båten till Esterön. En olycka händer så lätt... Turligt nog inte för oss men för någon annan stackare.

Vi hittade en udde med bra förutsättningar för hundarna att bada.

Lite grönsaker i vattnet var inget hinder.

Winna hämtade pinnar och Elvira och Theo hjälpte till att bära in dem. Nåja, de var inte så dåliga på att hämta pinnar själva heller, men Winna är snabbast och går ut längst. Idag slapp hon dock simma.

Den lilla bergsgeten kunde hoppa upp på den största stenen. Först lyfte jag upp henne men sedan skuttade hon upp på egen hand och jag fick hjärtat i halsgropen. Ingen bra lekplats.

Sambon doppade benen. Jag badade hela mig. Nä, nu ljög jag. Inte huvudet.

Elvira kunde också balansera.

Och Winna igen.

Slutligen spred sig lugnet och vi fick några minuter i stillhet. Herregud, att ha med hundarna är som att ha med småbarn. De ska lekas med, hållas reda på så de inte slår sig, se till att de inte springer iväg någonstans, aktas så att de inte dricker för mycket av sjövattnet, gå iväg lite för att kissa etc...