Winna fick följa med och hjälpa till att leta (alldeles för kallt för pudlarna) och jag är verkligen glad att jag bara hade med en hund. Nu fick vi ett område som mestadels var ganska lätt att söka igenom, men på vissa ställen var det väldigt svårgenomträngliga snår och det bästa är kanske att lämna sina hundar hemma.
Tyvärr var sökningarna även idag resultatlösa, men jag är ändå glad att jag följde med. Det känns som om jag har försökt i alla fall. Nu får vi se om det blir flera söktillfällen framöver. Jag hoppas så himla mycket att de ska hitta honom. Ovissheten måste vara vidrig för de anhöriga.
Till och med kända från NT. Om ni ser en liten sheltieprick på bilden så är det Winna. Den stora svarta hunden är Mille.
1 kommentar:
Ja detta är mardrömmen för alla föräldrar och man vill verkligen hjälpa till!
Skicka en kommentar