Fredagsäventyr

Jaha, äntligen fredag:). Kalasdags igen.... Fin tårta. Man kan nästan tro att födelsedagsbarnet gillar Barcelona. Fin liten kissekatt hade de också.

När jag kom hem efter jobbet kom hundarna och hälsade som vildar som vanligt. Ytterdörren var öppen och jag skulle bära in några saker från bilen. Det brukar aldrig vara några problem för hundarna håller sig normalt sett där jag är. Idag började dock grannarnas hundar skälla (inomhus). Vet inte vad som tog åt Winna men hon taggade som en galning och sprang fortare än jag någonsin har sett henne springa. Benen gick som trumpinnar, nästan så det blev fartränder i asfalten. Elvira var inte sen att hänga på. Helvete!!!!

Inte sprang de till grannen heller utan iväg i området mot gator och bilar. Turligt nog är det väldigt lite trafik i vårt område, men ändå. Inne i huvudet kunde jag höra bilarnas bromsar skrika och hur det dunsade när hundarna blev påkörda. Jag vrålade som en tok på dem men tro inte att de brydde sig. Inte kunde jag springa efter direkt heller för jag var tvungen att gå tillbaka och stänga dörren så att inte Theo också skulle ge sig iväg. Jag fortsatte ropa och vissla och efter en kort stund (som kändes som en evighet) kom två glada hundar springandes tillbaka. Vi kan väl säga att jag inte var riktigt lika glad... Fast egentligen var jag det. Jätteglad att de kom hem oskadda. Lyckligare än lyckligast faktiskt.