I torsdags for vi till Stenungsund för 2024 års agility-SM. Vi kom fram till arenen precis i tid för veterinärbesiktningen. Det var nog den mest "försiktiga" besiktning jag någonsin har varit med om. De tittade bara på hundarna i ansiktet utan att nudda dem och så tittade de på hur de rörde sig i trav. Det skulle nog till något riktigt rejält för att inte gå igenom den besiktningen. Men, men, vi var alla glada att det gick bra.
Det blev dags att sätta upp tältet. Ett smärre kaos hade uppstått då antalet tältplatser var alldeles för få vilket innebar att när vi kom (vilket var ganska sent) slog folk upp tält på andra ställen än det var sagt från början och vi lyckades få en toppenplats :)
Stugorna vi skulle bo i var små men gulliga. De hade varken toa, vatten eller kylskåp och det var ganska långt till servicehuset. Catharina hade en egen stuga och jag delade med Pia. Vi trodde nog inte det skulle bli någon vidare nattsömn men otroligt nog sov vi hur gott som helst, alla tre nätterna, även den första när det var typ 180 grader varmt :). Läget på campingen var kanon med fina miljöer och bara några minuter med bil till arenen.
Tävlandet i fredagens hopplagklass gick väl inte så jättebra. Yoshi och jag diskade oss. Det kändes väldigt onödigt men ibland förstår man inte riktigt varför det blir som det blir. Det började så bra, men sedan sprang han på utsidan av en tunnel, vilket var helt obegripligt. Sedan löste vi den del som kändes klurigast men så sprang han förbi ett hinder och jag hann inte fånga honom innan nästa. Där var jag förmodligen lite otydlig med att säga att han skulle hoppa. Sedan diskade sig även Camilla med Tyzon och då var laget alltså borta. Catharina och Nellie nollade och Pia och AjAj diskade sig (men hade säkerligen löst det om det hade gällt något).
Lördagens agilitylagklass gick i alla fall lite bättre. Yoshi och jag tog oss i mål med 10 fel för en vägran och en hoppad gunga. Klart bättre än disk :). Camilla och Tyzon fick med sig fem fel och så även Catharina och Nellie. AjAj råkade springa in i en tunnel istället för att ta A-hindret, men han sprang så lyckligt resten av loppet. Det var en fröjd att se hans glädje.
Resten av tiden har vi tittat på massor av fin agility och hejat oss hesa när vänner eller andra duktiga ekipage har sprungit. Det var så roligt att se finalerna och tårarna rann ibland när man blev rörd av fina insatser. Lite sigthtseeing hann Pia och jag med också. Vi hade inte varit på Tjörn eller Orust tidigare så det kändes som något vi inte ville missa. Men tyvärr hade vi lite för kort om tid för att verkligen hinna uppleva dessa ställen. Det var även lite kort om tid för det mysiga umgänget vi brukar få till med god mat och dryck. Men roligt har det såklart varit både att få delta och att få vara på plats och titta och känna mästerskapsspänningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar