Det blev en Golf

Hur lite jag än hade tid att åka till Stockholm idag så gjorde vi det ändå. Och hör och häpna, vi kom äntligen hem med en "ny" bil. Det blev till slut en Golf kombi och nu är det bara att hoppas på att den blir bra och att det inte är ett måndagsexemplar.

Sedan var det bara att skynda järnet till klubben och hjälpa till med förberedelserna inför morgondagens tävling. Och efter det hem och förbereda det tekniska. Men för en gångs skull, jag törs knappast skriva det, har det rullat på utan några direkta problem. Annars brukar jag sitta halva natten, men jag är faktiskt färdig redan nu. Det innebär att jag kanske faktiskt kan hoppa i säng hyfsat skapligt så jag inte är halvdöd imorgon. Håll tummarna för att allt går bra imorgon nu.

Fram och tillbaka, hit och dit

Har kollat på bilar idag igen. Först i Norrköping, sedan i Linköping och slutligen bestämde vi oss nog för att ta en tur till Stockholm imorgon. Suck. Jag är så trött på det här med bilar. Och inte har jag tid att åka till Stockholm heller egentligen. Imorgon är det tävlingsförberedelser som gäller. Har börjat redan idag, men som vanligt tar det sin tid och vissa saker kan man inte göra förrän imorgon för det lär säkert droppa in en del uppflyttningar.

Gjorde veckans andra löppass men idag var det inte roligt. När jag satt i bilen regnade det och då hade jag ingen lust att gå ut överhuvudtaget. Men jag väntade en stund tills det lättade och sedan blev vädret faktiskt riktigt fint. Fast det var tungt idag. Det kändes i vaderna. Det känns inte som om det kommer gå lättare imorgon heller. En vilodag emellan hade suttit fint.

En aktiv dag

Jag känner mig som om jag har haft en hyfsat aktiv dag idag. På förmiddagen cyklade vi till Mem med bästis C och hennes N. Hur konstigt det än låter så har jag under alla år vi bott här aldrig cyklat dit förut. Det känns som en sådan där utflykt som alla gör, men vi har väl helt enkelt gjort andra utflykter. I alla fall var det väldigt mysigt och det känns som om vi kommer cykla dit fler gånger och ta en fika.

Sedan var jag i skogen med hundarna. Vi gick bara tvåan för jag kände att Elvira inte var riktigt fit for fight med hennes magstrul och Winna skulle ta det lite lugnt efter behandlingen igår och Theo, han vill ju aldrig gå långt utan vänder glatt hemåt.

Framåt kvällen tog jag tag i den här veckans första löppass. Jag har kommit hem så sent måndag, tisdag och onsdag så jag har faktiskt inte hunnit tidigare. Det blir lite tufft att hinna med tre pass den här veckan för på söndag har vi hemmatävling hela dagen så jag måste alltså springa tre dagar i rad. Men det ska nog gå.

Jävla skit

Elviras mage har pajat ihop igen. Eller igen förresten. Det var ju faktiskt ganska länge sedan men just nu känns det som igår. Magen kurrar, hon äter gräs och kräks och har gjort det några dagar nu. Stackars min lilla tjej ❤️.

Behandlingsdags

Theo har varit på ultraljudsbehandling och han tyckte det var ganska skönt idag. Även Winna fick en genomgång. Hon hade lite känning i bakre delen av ryggen. Inget allvarligt men bra att få en genomkörare. Det var ju en himla tur att vi strök oss från tävlingen i Märsta i helgen. Nu säkrar vi och tar det lugnt den närmaste veckan.

Marknadsafton

Äntligen har dottern skickat in de jobbigaste skoluppgifterna och för första gången på länge fanns en liten lucka i hennes pressade liv. Den luckan ägnade vi åt att umgås och gå på stan. Det var marknadsafton och affärerna var öppna några timmar extra. Vi shoppade lite och åt en bit mat. Mysigt! Mindre mysigt är det att jag imorgon igen måste gå upp i svinottan. Jag hatar verkligen tidiga morgnar. Men imorgon ska jag och min kollega träffa en ny kund och de ville att vi skulle vara där redan kl 08. Verkligen jättekul...Inte.

Öland

Älskar känslan när jag kör över Ölandsbron. I synnerhet när solen lyser. Det känns sommar och semester. Så även idag trots att jag skulle dit på jobb.

Hade en bra jobbardag och avslutade den förstås i Köpingsvik på älsklingsstranden.

Det var alldeles ljummet i vattnet. Låter kanske osannolikt men det är långgrunt som tusan. Säkert var det kallare längre ut. Men det var faktiskt några som badade.

Hade ingen lust alls att åka hem. Skulle gärna ha stannat några dagar till.

Sju år igår

Nu skäms jag lite, men jag glömde faktiskt bort att Elvira fyllde sju år igår. Tur att jag kom på det idag i alla fall. Nu fick hon bli badad och födelsedagsfin en dag för sent:). Tror inte hon bryr sig såvärst som tur är.

Hundarna har för övrigt haft en slöardag idag eftersom jag var om dömde på Catharinas agilitycenter. Det skojigaste vi hittade på var en skogstur. Fast det är skönt med sådana dagar också.

Mors dags-presenter har jag fått. Tack älskade ungar!

Domarkarriär?

Nej tack. Ingen domarkarriär för min del. Har idag provat på att döma på Catharinas agilitycenter. Man får definitivt en stor förståelse för hur svårt det är att vara domare. Banorna blir inte riktigt som man har tänkt sig, även om man faktiskt har tänkt både på det ena och det andra. Det är svårt att vara alert hela tiden. Och fy tusan för att utsätta sig för all den kritik som utdelas från alla möjliga håll (som jag än så länge har klarat mig ifrån). Nej, jag är klart imponerad av och tacksam för alla de som är där ute på banorna och dömer. Jag vill inte byta plats med er. Stort tack för att ni finns!

Fixat och donat och tagit årets första bad

Mamma ska snart flytta frän Skärblacka till Norrköping så hon har en del att göra med packning och sånt. Det innebär att hon behöver lite assistans. I mitt tidsschema finns sällan någon dötid, men idag var det en lucka så då åkte jag dit och fixade lite. Passade på att fira mors dag också fast det egentligen är imorgon. I den makalösa värmen körde vi skräp till Returpunkten och packade böcker och porslin. En bit hann vi i alla fall.

Efter att ha väntat in kvällssvalkan var det dags för denna veckas sista löppass. Fick sällskap av bästis C och hennes hund Jill. Vi sprang ute vid Klarsjön och avslutade med ett dopp i sjön. Inte C men jag och hundarna. Det var faktiskt riktigt skönt. Tycker lite synd om C som lyckades sträcka sig i rumpan när hon snubblade på en liten sten. Himla oturligt och onödigt. Hoppas det snabbt går över.

Körkort!!!

Idag är det lycka här hemma kan jag lova. Dottern har fått sitt körkort. Grattis älskade unge!

Galenpannor

Lunchbus är inte fel. Winna och Elvira var i sitt esse idag. Inte en massa spring för det var för varmt, men lite brottning är aldrig fel. Konstiga miner kan det bli då.

Väntade till kvällen med mitt träningspass och valde kanalbanken. 4,2 km blev det idag och den här veckan varvas 90 sekunders löpning med två minuters gång.

Galet trött

Var så trött igår att jag glömde att blogga:). Hade väl heller inget vidare viktigt att berätta. Det är ju inte så att det händer spännande saker varje dag precis. Jag hade tänkt vara ledig på förmiddagen och jobba på eftermiddagen men det blev tvärtom trots att jag kände mig kallsvettig och skakig av trötthet när jag vaknade.

Det var i alla fall skönt när det blev lunchdags och tid att fara hem. Det var sommarvärme ute och jag och hundarna åkte till Klarsjön. Vi promenerade lite och hundarna badade en stund. Själv gick jag i till knäna ungefär. Lite för kallt ännu för ett dopp tycker jag. På kvällen tränade vi rallylydnad. Det behövs för snart är det dags för KM.

Lagtävling Stockholm Södra

Nytt SM-år och dags för första lagstarterna. Elviras lag är detsamma som förra året men Winna har två nya lagkamrater och en gammal.

Jag är galet nöjd med mina hundar. Vi nollade alla fyra loppen. Dessutom körde jag Jack i Smallaget och nollade hopp men fick en femma i agility.



Resultatet för Elviras lag överträffade allt vi tidigare gjort. Vinst i båda klasserna. Helt otroligt fantastiskt!

Winnas lag hamnade femma i agilityklassen och trea i hoppklassen så det räckte tyvärr inte till några SM-pinnar den här gången. Jäkligt fina lopp fick vi till allihop i alla fall :).

När vi ändå skulle till Stockholm hängde sambon med för vi hade hittat en intressant bil. Förhoppningarna var stora men grusades även denna gång av att bilen var för skavankig. Undrar om vi kommer hitta någon som "duger" åt oss :). Turligt nog kunde jag åka hem med mina lagkamrater så sambon och Theo slapp vänta tills tävlingen var klar.

Agilitybränna

Det var visst soligt igår... Agilitybrännan är påbörjad och det rejält.

Vecka två - pass ett i min löparapp är avklarat. Hur lätt det går styrs väldigt mycket av vägvalet och femman i Petersburg ÄR inte drömvalet. Jag ska bara försöka banka in det i min skalle. Inte roligt när appen säger BEGIN RUNNING mitt i vidrigaste backarna. Jag säger bara Kanalbanken - slät och fin och lättsprungen.

Tävling Stockholm Södra BK

04.15 alltså. Vidrigt att behöva gå upp så tidigt även om anledningen är rolig. Enkel agilityklass och dubbel hoppklass var det som bjöds idag. Jäkligt kluriga hoppbanor och en springig agilitybana. Första hoppklassen var Elviras och då var det blött i gräset och glashalt. Inte kul att försöka springa fort då. Inte gick det vidare bra heller, men vi kämpade oss i mål med 13.32 fel. Trodde väl knappast att det skulle räcka någonstans även om det var väldigt många som diskade sig. Men man ska aldrig ge upp. Vi kom sexa och det räckte till en SM-pinne. Jisses. Winna gjorde ett fint nollat lopp, men tyvärr räckte tiden bara till en 13e-plats. Det var klart många fler som kom i mål i small-klassen. Torrare gräs gjorde nog en hel del.

Banvandringen till agilityklassen var snärjig. Den var samtidigt som jag snart skulle starta Winna i första hoppklassen. Tur att inte banan var alltför svår kunde man tycka. Inte hjälpte det. Jag var lite väck i huvudet tror jag för jag glömde vart jag skulle och vimsade runt. Visserligen räddade vi situationen men när vi sedan kom till slalom som var näst sista hindret halkade jag och ramlade omkull. Elvira gick ur så det var bara att börja om. Fem fel och lite tidsfel ledde verkligen ingenstans på denna snabba bana. Till Winnas lopp skärpte jag upp mig och vi nollade. Även här gjorde hon ett riktigt bra lopp men det blev bara en 15e plats.

Sista hopploppet var ungefär i svårighetsklass som det första och många diskade sig. Så även Elvira och jag tyvärr. Trodde det gick bättre med Winna fast hon fick en femma i slalomingången. Det visade sig att hon hade sprungit förbi ett hinder bakom ryggen på mig så vi var visst diskade vi med. Strunt samma för hon gjorde ytterligare ett bra lopp. Kul dag. Duktiga hundar. Mindre duktig förare. Galet trött när jag kom hem. Somnade som en gris i soffan. Nu blir det sängen istället.

Göteborgsvarvet och Liseberg

Har haft en riktigt rolig dag i Göteborg. Fint väder, sambon gjorde ett bra Gbg-varv utan onda vader eller knän. Han var inte så nöjd med tiden, 1.53.28 men jag tyckte han var jätteduktig <3.

Förutom att heja på honom roade jag mig på Liseberg med sambons brors familj. Som jag har längtat efter att få åka lite karuseller. Det var perfekt.

Älskar Balder mest av allt.

Nya Helix var inte så tokig men det var kön till den. 1 tim och 15 min men senare blev det visst ännu värre. Köerna till övriga karuseller var klart bättre, typ 20-30 min.

Lite chokladvinster var inte fel heller. Nu ska jag sova några timmar innan klockan ringer 04.15. Imorgon är det tävlingar på Stockholm Södra BK.

Fin fredag

Industrilandskapet i Norrköping kan fotas i det oändliga. Det är verkligen vackert, och extra vackert när det är fint väder. Sambon och jag åkte till Finspång efter jobbet för att titta på bilar. Tyvärr hittade vi inget som föll oss i smaken. Stannade även till på en bilfirma i Svärtinge på hemvägen men inte heller där fanns något roligt.

Jag får hålla tillgodo med den nya cykeln vi fick på köpet när vi köpte datorn. Det var två veckors leveranstid på den och idag var det dags att hämta den. Det är ju inte den största cykeln och knappast heller den bästa, men den funkar säkert att ställa inne i stan och cykla kortare turer på.

Hastigt och lustigt blev det bestämt att jag ska åka med mannen i mitt liv till Göteborg imorgon. Han ska ju springa Göteborgsvarvet och de vänner han skulle åka med fick hoppa av i sista sekunden. En var sjuk och den andra skadad. Det är inget vidare att köra fram och tillbaka själv när man har sprungit 21 km så då rycker jag in. Funderade faktiskt allvarligt på om jag inte skulle försöka ta mig runt jag också (med lånad nummerlapp). Men det kanske är att ta sig vatten över huvudet när man inte har tränat något. Skulle också gissa att det kan bli lite svårt att genomföra agilitytävlingen på söndag om benen är som klubbor. Jag körde ett eget litet pass här hemma istället. Pass tre - vecka 1 = check.

Nytt försök

Efter att ha handlat och övningskört med dottern tog jag med småtjejerna för ett nytt försök med cykeln. Härligt väder. Det blev Kanalbanken igen men den här gången åt andra hållet med start vid kanalbron. Här var underlaget lite mjukare och skönare för hundarnas tassar. Elvira lyckades ändå trampa på något så hon började halta. Skit också tänkte jag. Kände igenom tassen men hittade inget. Turligt nog slutade hon halta nästan direkt så det måste ha varit något tillfälligt. Cyklingen gick lite bättre den här gången men periodvis kom skallen och cykeljakten igång.

Lunchpromenad i skogen

Dagens lunchpromenad var min. Inte mig emot. Synd bara att man blir så osugen på att åka tillbaka till jobbet.

Agility, glass, träning

Har haft en väldigt bra ledig dag. På förmiddagen tog jag hand om pudlarnas nosar och tassar så nu ser de snygga och prydliga ut igen. På eftermiddagen åkte vi till Catharinas agilitycenter. Hon hade en bana färdigbyggd så det var väldigt smidigt och bekvämt. Först promenad sedan träning på banan. Fick även till några rallymoment.

På hemvägen var jag så sugen på att prova årets glass på Konfekthörnan att jag gjorde slag i saken. Fast det blev inga nya smaker utan några av mina favoriter, pistage och pecanöt-kola. Mmmm, vad gott det var. Och så kände jag mig så laddad på mitt nya löpprogram att jag och Winna körde ett pass idag med :).

Inspiration

Läste ett inlägg på FB om en tjej som löptränade med sin sheltie. De sprang nu en mil tillsammans. Hon hade använt sig av en app som hette C25K för att komma igång med träningen. Jag är ju sugen på att träna både mig och sheltien (och pudeln förstås) så jag blev inspirerad av inlägget och laddade ner appen. Winna och jag gav oss iväg till skogen och gjorde vårt första pass. Efter 8 veckors träning ska vi förhoppningsvis åtminstone orka springa 5 km. Ni kanske tycker det låter larvigt lite, men för mig skulle det vara helt fantastiskt om jag kunde springa så långt utan att stanna.

Den som har följt min blogg vet att jag varje vår får ett infall av träningsvilja och det brukar sällan leda till särskilt många träningspass, men kanske den här gången :). Just idag var det i alla fall roligt.

Velig

Kände mig lite trött och hängig på eftermiddagen på jobbet. Det och lite halvblaskigt väder gjorde att jag inte kände mig pepp för måndagsträning. Men jag åkte ändå och blev serverad en färdig bana. Inget fel på den bara att det var väldigt blött i backen.

Jag gillar inte att springa när det skvätter och slafsar och det gör ju som bekant inte Elvira heller. Vi gjorde alltså ingen fantastisk prestation. Winna sprang bättre men fortfarande en kass matte. Hon har börjat hoppa kontaktfält på balansen. Måste ta tag i det.

Sedan valde jag att träna svängar istället. Det gick bättre. Tur det. Totalt sett var det verkligen inget pass att vara stolt över men det var ett träningspass i alla fall.

RLD N RLD F RLD A Undimoon Vilda Winna

Det var inget drömväder jag vaknade till. Regn! Drömlikt var det dock att ha sovmorgon en tävlingsdag. Det är ju väldigt synd att vädret ska sätta stopp för det man vill göra, men har man en pudel som verkligen inte gillar blött underlag och som inte är överdrivet förtjust i rallylydnad så väljer man att inte starta en sådan här dag. Att tävla ska vara roligt och trevligt och inte bara en jakt på resultat. Vi väntar alltså till ett bättre tillfälle att göra vår debut i fortsättningsklassen.

Winna är inte alls lika väderkänslig och tycker dessutom att rallylydnad är väldigt roligt. Med henne valde jag ändå att åka till Valdemarsvik. Fick en smärre chock över underlaget som verkligen inte var roligt. Dyngsurt så det plaskade när man gick. Pölar på vissa ställen. Förutsättningarna att ta vårt tredje avanceratresultat kändes inte optimala. Men själva banan var det absolut inget fel på. Ganska snäll men rolig.

Det gick faktiskt över förväntan. Inte alls lika bra känsla som i Söderköping sist, men ändå helt ok. Jag lyckades inte riktigt med att inte huka över henne vilket resulterade i sena sättanden, kanske spelade underlaget in lite grand också. Men vissa saker gick riktigt bra, t ex backa på höger sida. Sedan var sidosteg (till vänster med hunden på höger sida) för första gången med på en tävling. Kul tyckte jag för det kan vi (ännu bättre åt andra hållet) men istället för att sätta sig vid sidan gjorde knas-sheltien en snurr innan hon satte sig. 10p avdrag för fel övning. Suck!

Men trots detta fick vi ihop 82 kvalificerade poäng och jag blev förstås jätteglad. Vi var faktiskt de enda som överhuvudtaget blev kvalificerade. Det innebar alltså klassvinst och jättefina priser. En biabädd, en rallylydnadsbok, ett pipgosedjur, en rosett och en medalj. Extra roligt förstås. Tusen tack för det Valdemarsviks BK. Vi är nu klara även med avancerad-klassen och kan när vi vill flytta upp till mästarklass. Visst låter det häftigt. Mästarklass... :). Fast vi är inte där ännu. Nu måste vi träna.

Årets mål för rallylydnaden är uppnådda med både Winna och Elvira. Det känns väldigt roligt. Nu tar vi paus från rallylydnadstävlandet ett tag (förutom deltagande på KM i början av juni) och satsar på agilityn.

Måsten

Idag har vi lagt lite tid på måsten. Sambon har t ex ägnat sig åt favoritsysselsättningen gräsklippning. Jag jagade damm och hår med snabeldraken och ryckte lite i ogräset. Det där aptråkiga ogräset som jag avskyr så mycket.

Sedan var det kalasdags. Vi funderade länge och väl om vi skulle våga delta eftersom kalaset skulle hållas i Hageby. Vi tog mod till oss och var med. Och faktum är att vi överlevde. Puh! Trevligt var det också, och god mat och dryck. (Jag hoppas ni har förstånd att läsa detta med den ironi det var skrivet:). Självklart var vi inte tveksamma till att vara med.)

Nu slänger vi ett öga på Mello men det är så mycket skitmusik och så oerhört segt så jag lär förmodligen somna i soffan. Tänkte bara kolla in Sanna först :). Imorgon rallylydnadstävling i Valdemarsvik.

Fredagsmysigt

Tittade till farmor en stund på lunchen. Hon mår lite bättre nu. Skönt.

Väl hemma från jobbet valde solen att sprida några värmande strålar över oss så jag och hundarna fick med hussen på en skön kvällspromenad. Sedan fick det bli nyttomat och nu Let's dance. En alldeles vanlig härlig fredag!

Den där sheltien

Vad man än hittar på med den där sheltien så är hon en hejare på att skälla. Jag har ganska länge tänkt ta tag i det där med att cykla med hundarna. Jag vill bättra på både deras kondition och muskelmassa. Idag gjorde vi ett första försök. Cykeln hängdes på bilen och vi åkte ner till Tegelbruket. Planen var att köra mot Mem. Vi började med promenad så hundarna skulle kunna rasta sig och värma upp. Sedan satte jag mig på cykeln och det började jättebra. Hundarna sprang före i lagom tempo. Antar att det var något spännande de sprang emot för när det intresset lagt sig blev cykeln plötsligt väldigt intressant för Winna.

Hon skällde och sprang fram och tillbaka framför cykeln. Kändes inte jättetryggt precis. Viran brydde sig inte särskilt utan sprang på vid sidan. Det enda som var lite läskigt med henne var att hon plötsligt kunde få lukt på något på andra sidan cykeln och då hastigt bytte sida framför. Det gick med andra ord inte speciellt fort framåt. Vi varvade cykelförsöken med promenad. När Winna kom ner i varv cyklade vi lite igen. Och så höll vi på. Det här var som sagt ett första försök. Med lite träning ska vi säkert kunna utvecklas även på den här fronten.

Det var väldigt blött längs kanalbanken så det var inga rena hundar som kom hem. Blev att kasta in dem i duschen. Så nu har jag en halvtvättad sheltie och en heltvättad pudel <3. Lilleman slapp vara med om hela äventyret. Fast han kanske skulle ha suttit i cykelkorgen när jag tänker efter. Det får bli nästa gång.

Zonterapi

Av någon underlig anledning har jag länge fascinerats av zonterapi. Ni vet när man trycker på och under fötterna för att behandla olika delar av kroppen. När jag fyllde år fick jag en prova-på-gång av mina vänner och idag var det dags. Just nu mår jag väldigt bra, jag känner mig frisk och har inte direkt ont någonstans så av den anledningen skulle jag väl egentligen inte ha valt att gå dit just nu, men nu blev det så.

Hon tryckte och berättade och visst tusan kändes det rejält på vissa ställen och det vi kom fram till var att jag behövde skärpa mig när det gäller att dricka vatten. Inte Cola light och bubbelvatten utan alldeles vanligt kranvatten, möjligen smaksatt med någon frukt eller grönsak. Mina knän (som jag aldrig har problem med) och mina njurar berättade högljutt om att de ville ha vatten tydligen :). Det kan säkert stämma för är det något jag är dålig på så är det att dricka vatten. Det är inte något som jag tycker är gott.

Nacke och axlar, i synnerhet höger axel och arm gav sig också till känna. Knappast förvånande. Det var väldigt intressant och spännande att få uppleva och jag skulle så gärna vilja gå en tredagarskurs i zonterapi för husbehov. Det är ju bara den där lilla detaljen att jag inte är så förtjust i fötter (en underdrift...). Men det är en utmaning i sig. Jag får nog ta mig en allvarlig funderare på om jag inte ska förverkliga den drömmen.

Inhoppare

Långkalsonger, mössa, vantar och dunjacka känns numera regel än undantag. Man kunde ju annars tro att månaden maj skulle bjuda på lite mera våriga klädmöjligheter. Men jag vägrar att frysa. Ikväll fick jag hastigt och lustigt hoppa in och hjälpa till på fortsättningsagilityn och då var jag väldigt glad att jag hade valt att klä mig ordentligt för det var inte varmt och skönt ute kan jag lova. Turligt nog kom inte regnet förrän det var dags att avsluta för dagen. Väldigt duktiga kursare var det. Kommer säkert möta flera av dem på tävlingsbanorna framöver.

Det där med att nöta

Banan vi hade på kursen igår fick stå kvar så vi kunde nöta lite till på den idag. Begreppet nöta är nog ganska individuellt. För mig innebär nöta att jag repeterar kanske tre fyra gånger på en sekvens. Mer än så kan jag inte göra för då är det inte roligt längre i hundarnas, i synnerhet Winnas, tycke. Andra kan repetera nästan hur många gånger som helst utan att hunden tröttnar.

Sedan får man förstås repetera den där sekvensen vid flera tillfällen för att uppnå någon sorts nötningsfrekvens. Det är oftast där jag brister tror jag. Istället gör jag något annat. Därför blir vi inte superbra på saker utan mest bara lite halvbra. Och så tränar jag förstås inte tillräckligt ofta. Fast om du frågar min familj tycker de nog att jag tränar och tävlar nästan jämt.

Det är faktiskt inte bara hundarna som det ska nötas med utan även dottern. Ni vet det där med övningskörningen. Den måste helt enkelt nötas så den sitter i ryggmärgen. Så vi har nött lite idag. Fokus på att komma iväg snabbt och accelerera när man ska ut från stillastående på en väg där det råder hög hastighet. Hon är så duktig så :)

Bache-kurs

Nu är jag sådär glad igen. Glad över att gå kurs. Glad över att få feedback. Glad över att utvecklas som agilityförare. Glad över att hundarna är så duktiga. Det är så himla roligt och lärorikt att gå kurs för duktiga människor. Veronica Bache är definitivt en av dem. Henne går jag gärna för flera gånger, men det är inte så lätt för hon håller inte kurs så ofta.

Winna var min prio ett-hund idag och det känns skojigt att satsa lite mera på henne nu. Dock har jag det väldigt kämpigt med mig själv och mitt samvete mot Elvira för hon vill så väldigt gärna vara med och blir så besviken när hon får sitta och vänta. Turligt nog fick hon springa ett par varv under lunchen och även en sväng på eftermiddagen när Winna kändes lite trött. Winna har inte riktigt samma uthållighet som Elvira ännu.

Agilityclinic

Veronica Bache var idag på klubben och höll en agilityclinic för instruktörer i Östgötadistriktet. Vi var ett stort gäng som var där och förhoppningsvis kommer vi nu att vara ännu lite bättre på att lära ut agility.

Min svägerska (heter det så om min brors flickvägn?) kom dit för att tillsammans med en av hennes hundar ställa upp som övningsekipage. Det kändes dock som om förutsättningarna var ganska mycket för svåra för Bizon (hunden) som aldrig hade sett ett agilityhinder förut. Svägerskan fick låna Winna och tillsammans gjorde de en lysande insats. Ingen kunde ana att hon aldrig någonsin har kört agility tidigare. Hon placerade sig rätt och visade Winna vägen alldeles fantastiskt bra. Nu hoppas vi på att kunna introducera agilityn för någon av hennes egna hundar så att de får upptäcka den underbara agilityvärlden.

Ny dator

Äntligen kom vi iväg och köpte en ny dator. Har svurit eder över den gamla slöa som vi har hemma. Hoppas nu bara vi kommer gilla den här. Visserligen använder jag mest paddan och telefonen men ibland så hamnar man ju vid datorn och då är det skönt om det inte tar en kvart att ladda typ Aftonbladet... En cykel fick vi visst på köpet också :).

Rallylydnadstävling Söderköping

Jag var inte överdrivet laddad inför dagens rallylydnadstävling. Dels för att jag kände mig dåligt förberedd träningsmässigt och dels för att vädret var kallt och blåsigt. Men ibland är det kanske bättre så. Det drar liksom ned förväntningarna på resultat också.

Banan visade sig vara väldigt bra och då kändes det genast lite bättre. Winna gick bra under uppvärmningen och det kändes också bra. Plötsligt infann sig den där tävlingsglädjen igen. Och jädrar vad bra det kändes när vi kom igång. Först lite nos, men sedan var hon med mig och jag med henne. Inget tjafsande, inget skällande, inget att jag tryckte henne med mitt kroppspråk. Bara samarbete och glädje. Visst, missade vi ett moment helt (sitt-stå-ligg) och visst fick vi en hel del avdrag på backandet, men resten! Resten var så positivt. Och kvalificerade blev vi på 80p. Vi ökar poängen i avanceradklassen sakta men säkert.

Visst vet jag att domarna alltid hittar positiva saker att skriva, men kommentaren att vi får det att se lätt ut kändes väldigt glädjande.